Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Urinämne - Urtica - Utbytesaciditet - Utbytesförmåga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1812
Urtica — Utbytesförmåga
ämne i stor skala syntetiskt ur
ammoniak och kolsyra under tryck.
Syntetiskt urinämne användes dels
vid framställning av vissa
konst-hartser (aminoplaster,
karbamid-konstmassor), dels som
kvävekonstgödsel. F.
Urtica är det latinska namnet på
nässelsläktet (se Nässla).
Utbytesaciditet kallas den stegrade
surhet hos markvätskan, som ofta
uppstår när jorden tillföres ett
neutralsalt, t. ex..kalisalt eller
am-moniumsulfat. Förändringen beror
därpå, att saltets s. k. kat joner (av
kalium resp, ammonium) inbytas i
markkolloiderna och samtidigt
utbyta där tidigare bundna vätejoner.
Dessa bilda härvid saltsyra resp,
svavelsyra med de klorid- och
sulfatjoner, som saltet vid jonombytet
kvarlämnar i markvätskan (se
Utbytesförmåga, Reaktion,
Surhets-grad, Markkolloider). P.E.
Utbytesförmåga, utbyteskapacitet,
jonbindande förmåga, utbytbara
baser. En kolloidpartikel kan
betraktas som en stor molekyl, vilken
kan uppdelas i en stor kolloidjon
och ett flertal vid dess yta löst
bundna små ”vanliga” joner. En
natrium-mättad kolloid t. ex. kan
man därför beteckna som ett salt
sålunda:
Nan Kolloid11-. Tecknen och —
angiva jonernas positiva
respektive negativa laddningar. Bokstaven
n betecknar ett visst antal,
vanligen större än 1.000, som svarar
emot kolloidjonens valens. Om
valensen är exempelvis 8.000,
innebär detta, att en enstaka
kolloidpartikel kan binda 8.000
natriumjoner. Om en natrium-mättad
kolloid kommer i beröring med en
vattenlösning av ett annat
”vanligt” salt, exempelvis
kalciumklo-rid, vars molekyler äro uppdelade
(dissocierade) i positivt laddade
kalcium-joner ( Ca2 + ) och
negativa klorid-joner (Cl-), sker en
kemisk omsättning (reaktion), som
kan skrivas:
(Na+ Kolloidn-)+n/2 (Ca2+Cl^)=
(Ca2+ Kolloid11-) + n (Na + Cl -).
Kolloidens envärda natrium-joner
ha alltså blivit ersatta med halva
antalet tvåvärda kalciumjoner.
Dessa kunna sedan i sin tur genom
en liknande reaktion utbytas,
varvid motsvarande mängd av andra
positiva joner inbytas. Varje
kol-loidalt material har en bestämd,
begränsad förmåga till sådant
ombyte, som man kallar
utbyteskapacitet eller jonliknande förmåga. —
Kemiens s. k. massverkningslag
reglerar även dessa
ombytesreak-tioner. Ju större mängd som
tillföres av ett visst slags joner, desto
mera inbytas dessa joner under
förträngande av andra. Om två
likvärda jonslag (alltså med
samma valens) och i samma
koncentration konkurrera om inbyte,
överväger det jonslag, som med
kolloiden bildar den svårlösligaste
eller minst dissocierade föreningen.
Man säger att en sådan jon har
större förträngningsförmåga. Av
två joner med olika valens inbytes
den flervärda kraftigast vid riklig
vattentillgång, men kan vid
vattenbrist lättare förträngas av en
en-värd jon. Markkolloiderna äro till
största delen mättade med
kalciumjoner (tvåvärda) samt
väte-och kaliumjoner (envärda).
Växlingarna i jordens vattenhalt
framkalla sålunda ombytesreaktioner,
vilka exempelvis medföra, att den
relativa kalkhalten tilltager vid
torka på bekostnad av kalihalten
i markvätskan (se d. o.). —
Vätejoner ha särskilt stor förträng-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
