Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Utfodringsförsök med husdjur - Utfodringslära
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Utfodringslära
1815
sättas så likartat som möjligt med
hänsyn till djurens ras, ålder,
kroppsvikt, kalvningstid,
mjölkmängd och fetthalt i mjölken. För
att förvissa sig om att båda
grupperna reagera lika, få de under en
förberedelsetid stå på ett visst
grundfoder, varvid
mjölkavkastningen kontrolleras. Om de båda
grupperna verkligen reagera lika
mot givna foderförändringar och
sålunda kunna anses vara ganska
likartade, så införes hos den ena
gruppen den foderförändring, vars
resultat man vill studera, medan
den andra gruppen fortsätter med
samma grundfoder som förut.
Efter en lämplig övergångstid mäter
man sedan under en försökstid
avkastningen. Därefter få båda
grupperna återgå till grundfodret såsom
kontroll över att de fortfarande
reagera lika mot samma slags
foder. Med ledning av den förändring
i avkastningen, som erhållits under
försökstiden bedömes därefter
näringsvärdet eller fodervärdet av det
prövade fodret. — Vid gruppförsök
med hästar användes
förberedelse-försöks- och eftertid såsom ovan
omtalats. Bäst är om försöken
kunna utföras med parhästar, så att
den ena hästen i varje par under
försökstiden erhåller försöksfodret,
medan den andra hästen
fortfarande erhåller grundfodret. Man kan
sålunda göra vänsterhästarna till
försöksgrupp och högerhästarna
till kontrollgrupp eller tvärtom.
Genom vägning av hästarna vid
varje försöksperiods början och
slut finner man om försöksfodret
medfört någon förändring i
hästarnas vikt. Eftersom hästarna
gått i par, måste de ha utfört i
stort sett samma arbetsprestationer
som kontrollhästarna, varför den
effekt som försöksfodret kan
tänkas ha medfört måste ge utslag
så
som ändringar i hästarnas
kroppsvikt. — Vid gruppförsök med
växande gödsvin är metodiken likartad
med vad som gäller för mjölkkor;
produktionen under försöket mätes
emellertid genom periodvis
återkommande vägningar av djuren,
varigenom svinens tillväxt på ett
visst försöksfoder kan angivas. Vid
svinförsöken brukar man ej
använda någon efterperiod utan vid
slutet av försökstiden slaktas vanligen
djuren. Genom att bedöma det
producerade späcket kan man skaffa
sig en uppfattning om
försöksfod-rets inverkan på fläskets kvalitet.
— Vid samtliga dessa försök
gäller givetvis, att det under
försökstiden förbrukade fodret noggrant
mätes eller väges och analyseras.
Genom försöken kan man då
erhålla en uppfattning om hur stor
produktion i form av t. ex. mjölk
eller fläsk, som erhållits mot en
given mängd foder. — Försök i
res-pirationsapparat utföras i samband
med s. k. energibalansförsök.
Dessa bygga på principen att energien
är oförstörbar, och i försöken
redogöres därför för både energien i
fodret samt den energi, som
återfinnes i produkter eller
exkremen-ter av olika slag samt
utandnings-gaser. Den del av fodrets energi,
som ej avgivits i en eller annan
form beräknas hava utnyttjats i
kroppen för animalisk produktion.
Alltefter innehållet av
grundämnena kol och kväve i denna
produktion brukar man beräkna hur
stor del därav, som blivit ansatt i
djurkroppen i form av kött eller
fett. S. N-t.
Utfodringslära kallas läran om
husdjurens utfodring. Den behandlar
näringsämnena och deras
omsättning i djurkroppen, fodermedlen
och ordnandet av de olika
djurslagens utfodring.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
