Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vallmo - Vallmokakor - Vallodling - Vallträda - Vallört
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1822
Vallmokakor — Vallört
Blommande vallmofält.
0,5—1,5 cm, med ett radavstånd av
25—45 cm och en utsädesmängd av
3—7 kg/ha.
En väl genomförd renhållning
genom hackning under
växt-tiden är nödvändig, om gott
resultat av vallmo-odlingen
skall kunna påräknas.
Mognaden sker i augusti och
skörden företages lämpligast med
självbindare. Avkastningen brukar
variera mellan 800 och 1.200 kg
per hektar. — Bland de vilda,
som ogräs förekommande
vallmoarterna, må nämnas rågvallmon
(P. dubium) med avlånga, hela
kapslar, spikvallmon (P.
argemo-ne) med avlånga, borsthåriga
kapslar och kornvallmon (P. rhoeas)
med klotrunda, kala kapslar.
Fjällvallmon (P. radicatum) är flerårig,
den sibiriska vallmon (P. nudicau-
le) odlas under namn av
islands-vallmo som prydnadsväxt (se även
Blomsterodling, Sommarblommor
och Perenna blomsterväxter).
G. A-n.
Vallmokakor, se Oljekakor.
Vallodling, se Betesskötsel och
Slåt-tervallodling.
Vallträda, se Träda.
Vallört (Symphytum officinale)
tillhör de strävbladiga växternas
familj (Boraginaceæ). Den är en
flerårig ört, vanligen omkring
meterhög, har brett lansettlika blad,
vars kanter som tunna lister löpa
ned utefter stjälken, och smalt
klockformade, rödvioletta
blommor. Vallört har tidigare fastän
med ringa framgång odlats som
foderväxt och är sedan dess
förvildad i södra och mellersta Sverige.
Den slemrika roten hade förr stort
anseende som läkemedel vid
benbrott, blommorna ha använts mot
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>