Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vattenrätten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vattenrätten
1835
kostnaderna för arbeten som
skulle behöva utföras på nedanför
liggande grannars mark avsevärt
överstiger den skada som vattnet
väntas göra där, är den dikande
berättigad att betala ersättning
i stället för att låta utföra arbetet.
— Särskilda regler finnas
angående skyldigheterna för ägaren till
väg eller järnväg som är eller kan
bli till hinder för torrläggningen.
— I vissa fall kan dikningsplikt
föreligga. En grundläggande regel
är nämligen att alla jordägare,
vilkas mark vinner båtnad genom ett
dikningsföretag, äro skyldiga att
taga del i företaget. Som båtnad
räknas här ej att markens
frost-ländighet minskas. Då torrläggning
avser andra ändamål än
förbättring av marken ur
jordbrukssyn-punkt och vad därmed jämställts
behöva grannarna ej deltaga i
kostnaderna förrän de begagna sig
av den båtnad som uppstått. För
att få tvångsdelaktighet till stånd
begäres hos länsstyrelsen
förordnande för lantbruksingenjör eller
annan person att hålla
syneförrätt-ning. En person som tvingats
deltaga i ett torrläggningsföretag är
aldrig skyldig bidraga till
kostnaderna med större belopp än hans
båtnad är värd. Vid illa
kalkylerade företag drabbar alltså förlusten
den som satt i gång företaget. —
All mark för vilken dikning medför
båtnad och vars ägare skall
deltaga i dikningsföretaget bildar en
dikningssamfällighet. En jordägare
är skyldig deltaga i ett företag
endast i den utsträckning som kräves
för torrläggning av den sökandes
mark. Han är dock berättigad om
det ej medför alltför stora
kostnader att i företaget draga in all sin
mark, alltså även sådan som är
högre belägen än sökandens och
vars dikning icke erfordras för
torrläggning av sökandens ägor.
Omfattningen av en
dikningssamfällighet fastställes vid
syneför-rättningen. Sedan denna vunnit
laga kraft är det som fastställts
bindande för framtiden. — I regel
skall varje deltagare i företaget
bidraga till kostnaderna i
förhållande till den båtnad hans mark
vunnit. Utom nyss nämnt undantag
häremot gäller bl. a. att ingen
behöver betala mera än det skulle
kostat att torrlägga hans jord
ensam. Motsvarande undantag
gäller då ett område av
samfällighe-ten är billigare att dika än de
övriga. Markägare är ej heller
skyldig att deltaga i samfällighetens
kostnader för torrläggning till
större djup än 1,2 m såvida han
inte själv påyrkat större djup. •—
Motsvarande regler som för
upptagande av nytt dike gälla också
vid förändring av gammalt dike.
Kostnader för underhåll av dike
fördelas i regel på samma sätt
som övriga kostnader. För
vatten-avledning gälla i huvudsak samma
regler som för dikning. För att
framtvinga andras deltagande i ett
sjösänkningsföretag fordras
majoritet bland strandägarna.
Vattendomstolens prövning av ärendet
fordras i fråga om sjösänkning
samt för förändring av vattendrag
där kungsådra, farled eller
flottled finnes. — Vid invallning kan
en icke sökande avsäga sig
delaktighet och i stället låta företaget
lösa in sin jord. — Genom lag av
den 20 juni 1941 infördes
fullständiga bestämmelser om åtgärder för
att förhindra förorening av vatten.
Skillnad har i lagen gjorts mellan
kloakvatten från bostäder o. dyl.
samt industriellt avloppsvatten.
Den som avleder kloakvatten till
sjö eller vattendrag skall i den mån
det anses skäligt vidtaga
erforderliga åtgärder för att hindra
förorening. Om förorening vållas av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
