Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vattenrätten - Vattenskott - Vattensmörblomma - Vattensnok - Vattensork - Vattenstarr - Vattenödla - Vattuskräck - Vattusot - Vattusotskalv - Vattved - Vaxböna - Vaxkakor - Vaxmott
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1836 Vattenskott — Vaxmott
kloakvatten från två eller flera
samhällen eller fastigheter kunna
dessa tvingas deltaga i kostnaden
för ett gemensamt reningsverk
eller dylikt. Rbg.
Vattenskott kallas sådana skott, som
utvecklas på äldre stammar efter
stark beskärning eller då kronan
av en eller annan anledning
skadats. De äro vanligen
snabbväxande, ha stora blad, långa avstånd
mellan bladfästena och hög
vattenhalt i vävnaderna. På förädlade
träd och buskar utväxa vattenskott
ofta från vildstammen. De böra
omedelbart bortskäras, då de ta i
anspråk en del av den näring, som
annars skulle komma kronan till
godo. D. L.
Vattensmörblomma, se
Smörblomsläktet.
Vattensnok, se Kräl- och groddjur.
Vattensork, se Sorkar.
Vattenstarr är ett annat namn på
norrlandsstarr (se d. o.).
Vattenödla, se Kräl- och groddjur.
Vattuskräck, se Rabies.
Vattusot är en sjukdom, vid vilken
vätskeansamling uppkommer i de
stora kroppshåligheterna (bukhåla,
brösthåla, hjärtsäck). Beror oftast
på rubbningar i blodcirkulationen,
svulster, leversjukdomar o. d. (se
även Transudat). — Vattusot i
fosterhinnorna är en ej ovanlig
följd-sjukdom till skrävelsjuka (se d. o.).
Mängden fostervatten ökar
avsevärt, vilket gör, att kon blir
höggradigt bukig (verkar nästan
”stinn” som vid trumsjuka). —
Utsikterna äro mycket dåliga. I regel
tillstöter i samband med kalvning
(eller kastning)
livmoderinflammation, vilken ofta för till döden,
då kon redan förut har mycket
nedsatt motståndskraft mot
infektioner. — Behandlingen
överensstämmer med den vid skravelsjuka.
Dessutom urtappas 15—20 1
fostervatten. Hfld.
Vattusotskalv. Missbildad kalv eller
kalvfoster med stor
vätskeansamling i buken.
Vattved kallas en teknisk skada hos
våra barrträd. Tidigare ansåg man
att någon svamp förorsakade
skadan, men det har nu konstaterats
att den är betingad av vissa
klimatiska förhållanden samt av trädens
ålder. Vattved förekommer nästan
uteslutande på gamla träd i norra
och mellersta Sverige och är
numera, då genomhuggningar gått
över praktiskt taget hela landet,
vanlig endast i fjällskogarna.
Stora ekonomiska förluster ha
tidigare förorsakats av denna skada.
Vattved utgår från roten eller från
stora torra grenar på stammen och
sträcker sig därifrån i långa starkt
vattenhaltiga stråk i stammens
längdriktning. Den vattenhaltiga
veden är hos växande träd gul till
gulbrun. I tvärsnitt ser den ut
som feta, våta fläckar av
oregelbunden form. I torrt virke synes
ingen missfärgning, men virket
spricker ofta vid torkningen
framförallt i årsringarnas riktning.
Virke, som sågas ur starkt angripna
träd kan bli utsatt för så
omfattande sprickbildning att det helt
eller delvis faller sönder. O. E.
Vaxböna, se Köksväxtodling.
Vaxkakor, se Biskötsel.
Vaxmott, i dagligt tal, ehuru
oegentligt, även benämnda ”vaxmal”, äro
allmänt spridda och ofta svåra
skadegörare på binas vaxkakor, vilka
tjäna som föda åt mottens larver.
De fullbildade, bevingade
mottfjä-rilarna intaga däremot ingen föda
och dö kort tid efter parning och
äggläggning. Den allmännast
förekommande vaxmottarten, det stora
vaxmottet, som är omkring 12
mm långt, har askgrå vingar,
medan det något mindre lilla vaxmot-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
