Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vedsteklar - Vedämne - Weedone - Vegetativ fortplantning - Weibullsholm - Ven - Vener - Venidium
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1840
Vedämne — Venidium
Honorna äro försedda med ett
långt äggläggningsrör, med vars
hjälp de genomborra barken och
splinten på sjukliga eller
skadade tallar och granar. De lägga
ett ägg i varje borrhål. Larverna
gnaga i veden långa, oregelbundna
gångar, vilka äro fyllda med tätt
packat mjöl. Efter 2, 3 eller flera
år sker förpuppningen och de
ny-kläckta steklarna lämna träden
genom cirkelrunda flyghål. De
vanligaste arterna äro gula hornstekeln,
i färg påminnande om en geting,
och blå hornstekeln, karakteristisk
genom kroppens metallblå färg.
Båda arterna höra till tekniska
skadegörare. Skadegörelsen
upptäckes vanligen först efter
såg-ningen eller i nybyggda hus. Det
av vedsteklar angripna sågade
virket bör behandlas med något
effektivt påstrykningsmedel. W. B.
Vedämne, se Lignin.
Weedone, se Hormonderivat.
Vegetativ fortplantning, se
Fortplantning.
Weibullsholm, växtförädlingsanstalt,
se Växtförädling.
Ven (Agrostis) ett grässläkte som
omfattar flera utpräglade låggräs i
betesmarker, ängar och fleråriga
vallar. Småaxen äro mycket små
och vippan utspärrad, särskilt efter
blomningen. — Krypven (A.
stolo-nifera) eller fioringräs som bäst
växer på fuktiga, fasta jordar, har
stor förmåga att sprida sig genom
utlöpare såväl under som på
jordytan och bildar en synnerligen tät
matta där den trivs. Sådd på
torrare jord sprider den sig icke på
samma sätt men kan utgöra en
värdefull del av vallbeståndet i
såväl betes- som fleråriga
slåtterval-lar. Så gott som allt frö i
marknaden är emellertid av utländskt
ursprung. 1—2 kg pr ha vid sådd till
betesvall där jorden icke är allt för
hård eller torr rekommenderas ofta.
Krypven.
— Rödven (A. tenuis) liknar
föregående men har bl. a. kort snärp
(långt och spetsigt hos kryp ven),
kortare eller inga utlöpare och
mindre anspråk på jorden samt är
mindre begärlig för djuren när
gräset växer på mager jord, där det
ibland kan bli nästan
allenarådan-de. — På grund av sin låga växt,
långsamma återväxt och sina små
anspråk skulle gräset kunna få
användning i parkernas och
trädgårdarnas gräsmattor. Kallas ibland
även brunven. I Norrland är
rödven i vissa trakter en ganska
uppskattad vallväxt. — Hundven (A.
canina) bildar på sanka marker en
tovig, av fina skottblad bestående
blågrön matta och ätes med viss
begärlighet av djuren. B. W-n.
Vener. Blodådror, vilka föra blodet
från kroppens alla delar in emot
hjärtat, (se Blodomlopp med
organ).
Venidium, se Blomsterodling,
Sommarblommor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
