Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Virkesdrivning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Virkesdrivning
1857
Lastplatser, basvägar och
understundom till och med lunnvägar
äro av fast karaktär. Arbetarna
äro bofasta och vana vid
förekommande sortiment. Transportmedlen
äro anpassade efter de lokala
förhållandena. På extensivt drivna
skogar, där ett fastare vägsystem
helt eller delvis saknas, där det är
långt till bygden, där såväl folk
som hästar måste förläggas i
tillfälliga bostäder och där allt, som
behöves för uppehälle och arbete,
måste forslas till trakten, är det
nödvändigt att ge virkesdrivningen
en sådan storlek att den bär alla
därmed förknippade ofrånkomliga
utgifter. På dessa trakter är
virkesproduktionen ofta relativt låg
och det dröjer därför i regel
mycket länge innan man återkommer
med en ny avverkning. För att nå
full kapacitet användas dessutom
ofta transportmedel, som fordra
speciella förarbeten, t. ex.
traktorer. Under sådana förhållanden
bliva förarbetena, såsom
utstak-ning av basvägarnas sträckning,
erforderlig planering på barmark,
utläggande av körskiften samt
byggande av kojor m. m., en rätt
betungande del av virkesdrivningen.
Mellan dessa två ytterlighetsfall,
det intensiva och det extensiva
skogsbruket, återfinner man alla
tänkbara mellanformer. Även
drivningsarbetets detaljer variera
alltefter de lokala förhållandena.
Speciellt klimatet sätter sin prägel
därpå. Snötillgången och vinterns
längd äro sålunda faktorer av
avgörande betydelse för
drivnings-tekniken. — I allmänhet bortsättas
huggning och körning på ackord.
Detta sker huvudsakligen så att
huggning och körning bilda var
för sig fristående ackord, varvid
arbetarna anställas och arbetet
dirigeras av awerkningspostens
ägare. I norra delarna av landet
har man tidigare haft det så
ordnat att en person åtagit sig både
huggning och körning samt även
ofta basvägsarbeten m. m. Denne
ackordstagare anställer sedan själv
behövligt antal arbetare. Ofta var
ackordstagaren själv körare. Han
hade att planlägga och leda
arbetet så att ackordet fullföljdes.
Numera har man dock även i
Norrland i regel skiljt de två
arbetsmomenten huggning och körning från
varandra. — Avverkningsarbetet
framförallt huggningen varierar
avsevärt. Arbetssvårighetsgrad
under olika förhållanden är
besvärlig att bedöma och dess växlingar
äro trots det att stora
arbetarmassor under många år sysselsatts
med avverkning hittills
ofullständigt kända. Många olika
betalningssystem ha under årens lopp
utarbetats och praktiserats, dock
utan att någon i alla avseenden
fullgod lösning framkommit.
Fordringarna äro också svåra att
uppfylla. Systemet skall vara rättvist
och samtidigt lätthanterligt både
för bokföring och kalkyler samt
om möjligt även sådant att
arbetaren omedelbart själv kan räkna
ut vad han förtjänar. Först under
de sista åren har man startat fullt
objektiva undersökningar i form
av tidsstudier. Samtidigt pågå även
studier av arbetsteknik, nya
redskap utprovas osv. som redan givit
många goda resultat och man har
fog för den förhoppningen att
skogsarbetet inom en icke alltför
avlägsen framtid skall vara
tekniskt fullgott samt i olika
variationer så känt att lämpliga
betalningssystem kunnat utformas. De
senaste årens arbetstyper förete
redan mycket avsevärda
förändringar till det bättre och innebära
därför de bästa löften för
framtiden. n ET
117 — Nya Lantmannens bok.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
