Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Värde - Värdeminskning - Värdering
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Värdeminskning — Värdering
1875
emellertid värderas på flera olika
sätt. Vilket värderingssätt som
skall väljas beror på ändamålet
med kalkylen. Det är egentligen
fyra slag av värde som man oftare
möter, nämligen marknadsvärdet
på gården, produktionskostnaden,
förädlingsvärdet och
ersättningsvärdet. — Värdet på gården
beräknas med ledning av
prisnoteringar eller dylikt. Noteringarna
gälla dock alltid en viss ort och en
vara har ej samma värde hemma
på gården som på noteringsorten.
För att komma till värdet hemma
på gården måste man för försålda
varor från det noterade priset
draga kostnaden för frakt till
noteringsorten. Om noteringen på vete
är 27 kr pr dt och fraktkostnaden
1:50 kr per dt, är värdet på gården
för denna spannmål sålunda endast
25:50 kr. Noteringen på foderkorn
kanske samtidigt är 24 kr per dt.
För jordbrukaren som behöver
fodersäd tillkommer i detta fall 1:50
kr i frakt innan han har inköpt
korn hemma på gården. Värdet på
gården är alltså också för kornet
25:50 kr per dt. Under dessa
förutsättningar vore det ju lika bra att
använda vetet till foder, trots att
noteringen antyder att detta vore
3 kr pr dt dyrare än kornet. —
Med produktionskostnaden förstås
det sammanlagda värdet på alla de
driftsmedel som uppoffrats för att
producera en vara. Hit hör t. ex.
för potatis värdet på arbete,
gödsel, utsäde, inventarieslitage,
allmänna omkostnader m. m. samt
ränteanspråk på det inventarie-,
byggnads- och jordkapital som
tagits i anspråk för potatisens
odling, lagring och transport. En stor
del av dessa kostnader delas
mellan de olika driftsgrenarna på
gården. Dessa äro så starkt invävda i
varandra att det är praktiskt taget
omöjligt att precis fastställa hur
stor del av dem som skall räknas
till den ena eller den andra
driftsgrenen. Detta är en av
anledningarna till att den som vill
handla praktiskt icke bör fästa
nämnvärt avseende vid de uppgifter som
då och då kastas ut om
produktionskostnaderna för olika
jordbruksprodukter. —
Förädlingsvärdet användes mest som mått på
husdjursskötselns lönsamhet.
Husdjuren ha som främsta uppgift
att till säljbara produkter
förädla en del grovfoder som eljest ej
skulle kunna avyttras. Ju högre
förädlingsvärdet på detta
grovfoder är desto bättre har
husdjurs-skötseln lyckats i sin uppgift. Vid
bestämmandet av t. ex. grovfodrets
förädlingsvärde i koladugården
dragés från det sammanlagda
värdet av producerad mjölk, kött,
kalvar och gödsel samtliga kostnader
för skötsel, hälsovård, kontroll,
rekrytering m. m. samt kraftfoder.
Resten är grovfodrets s. k.
bruttoförädlingsvärde. Genom division
med antalet foderenheter grovfoder
får man fram värdet per
foderenhet. Se även Nötkreatursskötselns
ekonomi. — Ersättningsvärdet får
man genom att uttrycka en varas
värde med hjälp av t. ex. värdet på
gården hos vissa andra varor som
kunna ersätta den första.
Ersättningsvärdet hos ett parti naturlig
gödsel är med andra ord detsamma
som värdet på gården av den
konstgödsel som åtgår för att
åstadkomma samma skördeökning.. —
Grovfodrets ersättningsvärde kan
beräknas med hjälp av värdet hos
motsvarande mängd inköpta
kraftfodermedel. Rbg.
Värdeminskning, se Avskrivning.
Värdering, se Skogstaxering, Värde
och Värdering av fruktträd.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
