Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Värdering av fruktträd - Värdetillväxt - Värdväxt - Värme
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Värdetillväxt — Värme
1877
fruktträd stiga torde tabellernas
siffror behöva justeras uppåt. I
ovanstående tabeller har räknats
med ett inköpspris av 5 kronor per
träd. G. L-d.
Värdetillväxt, skogens, se Tillväxt.
Värdväxt, se Parasiter.
Värme. Uppvärmes en fast eller
flytande kropp utvidgar den sig.
Undantag utgör vatten, som
sammandrar sig vid uppvärmning från 0°
till 4° C. För temperaturer över 4°
förhåller sig vatten på samma sätt
som andra flytande ämnen. 1 cm3
0° vatten är således lättare än 1
cm3 4° vatten. Nollgradigt vatten
flyter på fyragradigt. Då en sjö
isbelägges kommer därför det
nollgradiga vattnet att kunna ligga
still närmast isen under det
temperaturen på djupet kan hålla sig
vid 4° C. En sommardag däremot
har ytvattnet en högre temperatur
än underliggande och flyter på
detta därför att det är specifikt
lättare än det kallare under
liggande vattnet. Ett ämnes
längdutvidgning karakteriseras av dess
längd-utvidgningskoefficient, dvs.
längdhetens utvidgnng för en grads
temperaturförhöjning. En
mässingstråd av 1 m förlänges med
0,8 mm vid tio graders
temperaturförhöjning. Jäm och betong ha
samma längdutvidgningskoefficient.
Därför kan man armera betong
med järn. Legeringen invar
utvidgar sig ej alls vid
temperaturhöjning och användes därför vid
förfärdigande av måttstavar.
Kvicksilvret utvidgar sig starkare än
glaset, därför stiger kvicksilvret
upp i det smala termometerröret.
— Gaserna utvidga sig mycket
starkare än fasta och flytande
kroppar. Vid en
temperaturförändring av 1° C utvidgar sig t. ex.
1 m3 luft med 1/273 m3. Varm luft
stiger, kall sjunker. Uppe på ett
berg kan temperaturen vara flera
grader över noll samtidigt som man
har frost på markerna nedanför
berget. Den värmemängd som
behövs för att uppvärma 1 gram
vatten 1° kallas en gramkalori eller
kalori/cal/. Blandas 100 gr vatten
av 20° C med 60 g vatten av 100°
blir blandningstemperaturen 50° C.
Det kalla vattnet upptar 3.000
cal = 3 kcal (kgcal), det varma
avger lika mycket. Den
värmemängd som åtgår för att uppvärma
1 g av ett godtyckligt ämne 1°
kallas ämnets specifika eller
egentliga värme. Specifika värmet för
vatten är 1, för torr jord 0,2. Det
går således åt 5 gånger mer värme
för uppvärmning av 1 kg vatten än
för uppvärmning av 1 kg torr jord.
— Upphettas en fast kropp börjar
den i allmänhet vid en viss
temperatur smälta. Denna temperatur
kallas för ämnets smältpunkt.
Under hela den tid smältningen pågår
är temperaturen hos smältan
konstant. Det tillförda värmet
användes för att överföra det fasta
ämnet till flytande form. Den
värmemängd, som åtgår till att överföra
1 g av ett ämne från fast till
flytande form utan
temperaturändring kallas ämnets smältvärme.
Isens smältvärme är högt, 79. Då
1 g vatten av 0° C fryser till is
fri-göres i gengäld 79 cal. Då en
vätska övergår till fast form säges den
stelna. Den temperatur vid vilken
detta sker kallas stelningspunkt
eller fryspunkt (se d. o.).
Smält-punkten för enhetliga,
kristalliserade ämnen är konstant,
karakteristisk för ämnet; för andra
t. ex. glas och smör finnes ingen
bestämd smältpunkt. —
Lösningars fryspunkt ligger lägre än
lösningsmedlets. Vattnet i
världshaven har en salthalt av ungefär 3,5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
