Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Växtnäring - Växtrörelser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1896
Växtrörelser
magnesia (MgO) ............. X 0,603 = magnesium (Mg)
magnesium (Mg) ............. X 1,658 — magnesia (MgO)
manganoxid (MnO) .... X 0,874 = mangan (Mn)
mangan (Mn) .......... X 1,291 = manganoxid (MnO)
G. S.
Växtrörelser. Förmåga till
ställför-flyttning finnar man endast hos
mikroskopiskt små växter —
bakterier, en del svampar och alger —
som ständigt eller under vissa
utvecklingsstadier simma omkring
med tillhjälp av tunna
protoplasma-utskott (cilier). På liknande sätt
förflytta sig också de hanliga
könscellerna, spermatozoiderna, hos
alger, mossor och ormbunkar. Dessa
fritt levande växters (eller
utvecklingsstadiers) rörelser kallas
taxier. De högre växterna kunna ej
genom egen verksamhet förflytta
sig från stället men förmå dock
utföra vissa andra slags rörelser.
En rörelse, som utlöses av någon
bestämd, yttre påverkan, retning,
och vars riktning bestämmes av
från vilket håll retningen kommer,
kallas tropism. Grundläggande för
växtens utveckling är
geotropis-men, som utlöses av tyngdkraften.
Rötterna, som i allmänhet växa
nedåt, i riktning mot
tyngdkraften sägas vara positivt geotropiska.
Den uppåt, från tyngdkraften
växande stammen säges däremot vara
negativt geotropisk. Sidorötter och
-grenar, som växa mer eller
mindre vågrätt, äro tranversellt
geotropiska. En rörelse i bestämd
riktning i förhållande till ljuset
kallas fototropism. Att växternas
ovanjordiska delar böja sig mot
ljuset — en företeelse, som man
bl. a. lätt kan iakttaga hos de
ensidigt belysta krukväxterna i våra
rumsfönster — är ett utslag av
positiv fototropism. Negativ
fototropism föreligger hos växtdelar,
som böja sig från ljuset (många
vanliga rötter, murgrönans klätter-
rötter). Många blad äro
transver-salfototropiska och ställa sig
vinkelrätt mot ljuset, varigenom de
kunna uppfånga mesta möjliga ljus
och sålunda få större möjlighet att
assimilera. Rötternas utbredning i
marken betingas utom av
geo-tropismen även av deras rörelser i
förhållande till fuktigheten i
marken och till de i markvätskan lösta
ämnena. Rötterna söka sig
företrädesvis mot de fuktigare delarna
av den omgivande jordmassan,
positiv hydrotropism, och mot de
ställen, där tillgången på närsalter är
störst, positivt kemotropism. De
ofta snabba och i ögonen fallande
rörelserna hos klängen (se d. o.)
utlösas av ensidigt tryck eller
beröring och benämnas
haptotropis-mer. Från tropismerna skilja sig
nastierna genom att icke på
samma sätt vara beroende av
retningens riktning. Exempel på nastier,
där växlingarna mellan ljus och
mörker utlösa rörelserna,
fotonas-tier, erbjuda harsyra och bönor,
som på kvällen fälla ihop sina
småblad, vitsippan, som sluter sina
blommor, när mörkret faller på
och många andra växter.
Termo-nastiska äro tulpaner, som öppna
blommorna i värme och sluta dem
i köld. Även skakning kan hos en
del växter förorsaka rörelser,
seis-monastier; ett ofta åberopat
exempel är den tropiska ”sensitivan”
(Mimosa pudica), vars småblad
och bladskaft snabbt fällas nedåt
vid beröring. — Flertalet
tropis-mer och nastier äro tillväxtrörelser,
dvs. betingas av en oliksidig
tillväxt hos de organ, där rörelsen
sker. I andra fall kan som i
bla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
