Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åkersmörblomma - Åkersnigeln - Åkersork - Åkerspärgel - Åkertistel - Åkerven - Åkervinda - Åkerviol - Åkervädd - Åkerärt - Åkvagnar - Ål - Ålandsrot
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1908
Åkersmörblomma — Ålandsrot
Äkersmörblomma, se
Smörblomme-släktet.
Åkersnigeln, se Sniglar.
Åkersork, se Sorkar.
Åkerspärgel, se Spärgel.
Åkertistel, se Ogräsgrupper.
Åkerven, se Kösa.
x4kervinda, se Vinda.
Åkerviol (Viola arvensis) av
violväxternas familj (Violaceæ) är en
ettårig, ibland tvåårig, 1—2 dm
hög ört; bladen äro ovala, grovt
sågade med stora parflikade
stip-ler och blommorna små, vitgula.
Den förekommer tämligen allmänt
över hela landet som ogräs på
åkrar, särskilt på kalkfattig jord,
och blommar och sprider frö under
större delen av året. På grund av
sin ringa storlek torde den dock
icke göra någon större skada.
Liksom den snarlika men mer
storvuxna styvmors violen (se d. o.)
har åkerviolen medicinsk
användning mot vissa hudåkommor. D. L.
Åkervädd (Knautia arvensis eller
Scabiosa arvensis) av
kardtistel-växternas familj (Dipsacaceæ) är
en flerårig, upp till meterhög ört
med kraftig, djupgående pålrot. De
oftast parbladigt delade bladen
liksom stjälkarna äro styvhåriga.
Blommorna, till färgen ljust
violetta, sitta i platta, omkring 3 cm
breda korgar. Åkervädden växer på
torr, lätt jord på åkrar och
ängsbackar över hela landet upp till
Norrbotten. Som åkerogräs
försvinner den lätt, när jorden
kommer i god hävd. D. L.
Åkerärt, se Ärt.
Åkvagnar. Sedan bilarna blivit
allmänna även på landsbygden ha
åkvagnarna fått mindre användning.
Alltjämt förekomma dock
åkvagnar av olika typer, varav de
följande äro vanligast. — F y r
-h j u 1 i g a : Char-ä-banc. Ordet är
franskt och betyder vagn med
bänkar. Denna typ kallas även vurst.
Sittplatserna bakom kuskbocken
äro anordnade i vagnens
längdriktning som två bänkar med
ryggstöd, där de åkande sitta vända
mot varandra. Droska har
kuskbock samt tvenne sitsar, vända
mot varandra i bakvagnen, varav
den främre, bakåtvända är mindre
och obekvämare än den
framåt-vända. Vanligen är droskan
försedd med nedfällbar sufflett. —
Kupé kallas en täckt vagn med
kuskbock och ett enda säte. -—
Landå är en täckt vagn med
kusksäte samt två mot varandra vända
säten i bakvagnen. Kuren kan
fällas ned, varvid den ena halvan
fäl-les bakåt och den andra framåt.
På en del landåer kan dock endast
bakre delen av kuren fällas ned. —
Kalescli är en landå med framtill
öppen kur. — Trilla benämnes en
enklare åkvagn, på vilken sitsarna
kunna borttagas, så att
vagnskorgen helt eller delvis kan användas
för smärre laster. Trillan är den på
mindre gårdar allmännast
förekommande åkvagnen, ofta helt
enkelt kallad ”fjädervagnen”. —
Tvåhjuliga : Dogcart. Ordet,
som är engelskt, betecknar en lätt,
tvåsitsig jaktvagn för fyra
personer. Bakre sitsen är vänd så att
dess passagerare sitta med ryggen
mot framsätets passagerare. De
förra stiga upp i kärran bakifrån.
Även fyrhjuliga vagnar med sådan
placering av sitsarna kallas ibland
dogcart. — Gigg är en lätt åkkärra
med en sits. Hjulen äro betydligt
högre än på vanliga åkvagnar och
äldre åkkärror, vilket bidrager till
att giggen går lätt. — Karriol och
schäs kallas äldre, låga, ensitsiga
åkkärror. N-g.
Ål, se Färg och tecken. ,
Ålandsrot (Inula helenium) är en
korgblomstrig ört (familjen
Com-positæ). Den är flerårig, ända till
2 m hög med äggrunda, sågade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
