Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ägofred - Ägogradering - Ägogräns - Ägostyckning - Äkthet - Älg - Älggräs - Älgkål - Älgskada
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1916
Ägofred — Älgskada
Ägofred, se Stängselskyldighet.
Ägogradering, se Jorddelning.
Ägogräns. Man skiljer mellan
primära och sekundära ägogränser.
Primär gräns eller rågång kallas
skifteslag, t. ex. en by eller ett
enstaka hemman. Med sekundära
gränser förstås gränserna mellan
fastigheter inom en by eller ett
skifteslag. Hit hör i främsta
rummet de s. k. skifteslinjerna som
tillkommit vid skifte men även
gränser som kommit till vid sådana
förrättningar som
hemmansklyv-ning, ägostyckning, avsöndring,
avstyekning och awittring. —
Primär ägogräns kan vara av domstol
fastställd eller eljest i laga ordning
bestämd rågång. Finnes ingen
sådan gälla de ”rå och rör” eller
andra råmärken i form av berg,
vattendrag, diken och dylikt som
av ålder utgöra gränsen. Om icke
heller sådana märken finnas måste
gränsens sträckning bestämmas
efter fri prövning. Rågångarna
sträcka sig mellan vissa kända punkter
på marken. Till dem hänföra sig de
vid laga skiften upprättade
kartorna. De på marken befintliga
råmärkena gälla framför kartan. —
Beträffande de sekundära
gränserna är bestämt enligt lag 17/6 1932
att den på marken utstakade
gränsen skall gälla för så vitt den
kommit till genom
lantmäteriförrätt-ning före 1 januari 1933 och att
tvist om gränsen ej anhängiggjorts
inom 10 år efter denna dag.
Hädanefter gäller alltså utstakningen
ifråga om dessa gränser. — Enligt
nu gällande bestämmelser skall för
utmärkning av ägogräns användas
råsten eller borrhål med
metalldubb i kvadratiskt inhugget
märke-Råsten skall vara av hållbar sten
eller betong samt ha formen av en
omkring 0,7 meter hög stympad
pyramid. Den skall vara nedgrävd
till 1/3 av sin höjd. Rbg.
Ägostyckning, ägoutbyte, se
Jorddelning.
Äkthet hos en utsädesvara angiver,
att densamma är av uppgiven art,
sort, stam eller annan kulturform;
artäkthet kan i regel fastställas
genom okulär besiktning av provet,
dock erfordras i vissa fall
kontrollodling, i övriga fall är dylik
odling erforderlig (se Sort- och
stamäkthet). Endast hos; korn kan
sortäkthet vanligen fastställas genom
laboratorieundersökning. H. W-e.
Älg, se Jakt, villebrådsarter.
Älggräs (Spirea eller Filipendula
ul-maria) är en hög växt, som ofta
uppträder i sumpig gräsmark, har
stora, parbladiga blad och en stor
vitaktig blomsamling i toppen.
Karakteristisk är den starka, om
mandel påminnande lukten. Vid
slåtter på sumpiga ängar ingår
ofta älggräs i höet och ätes, ehuru
ej så gäma, av djuren. I grönt
tillstånd ratas växten ofta. Älggräset
blir ibland ett besvärligt ogräs i
försumpade betesmarker men
utrotas genom upprepad avslagning
nära marken och avdikning. I
svårare fall kan dock omläggning och
nysådd i samband med dikning ge
det mest ekonomiska resultatet,
bl. a. på grund av att jorden
vanligen är mullrik och bördig där
älggräset frodas. Förekommer ej på
kultiverade arealer. B. W-n.
Älgkål är ett annat namn på tolta
(se d. o.).
Älgskada. För skada som älgar
åstadkomma på grödan kunna
innehavare av mindre jordbruk (i regel ej
över 15 hektar odlad jord) samt
trädgårdsodlare få ersättning ur
älgskadefond. Av sådana fonder
finns en för Norrland och
Kopparbergs län (älgskadefonden för
norra Sverige) samt därutöver en för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
