Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ängsvädd - Äppelsyra - Äpple - Äpplebladloppan - Äppleblomviveln - Äpplekräfta - Äpplemjöldagg - Äpplerost
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1920
Äppelsyra — Äpplerost
botten. Ängsvädden spelade förr
stor roll i folkmedicinen som
medel mot hudåkommor och invärtes
sjukdomar men torde numera
sakna praktisk betydelse. D. L.
Äppelsyra, en i växtriket, särskilt i
omogna frukter och bär vanligen
förekommande syra. Äppelsyra
utgör färglösa i vatten lättlösliga
kristaller med angenämt sur smak.
F.
Äpple. Äpplet är vårt lands
viktigaste fruktslag. Äppleträdet odlas i
alla fruktodlingszonerna (se d. o.)
i den 5:e dock föga mer än 50
tusen ex. Ekonomisk fruktodling i
större utsträckning bedrives
företrädesvis i Skåne, i kusttrakterna
därifrån ända upp till
Valdemars-vik, på Gotland, i Urshult i
Kronobergs län, i Fjäre härad i Halland
och Vadsbo härad i Skaraborgs
län, i Östergötland ävensom
slutligen i Mälardalen. I dessa områden
återfinnes omkring 50 % av
Sveriges bestånd av äppleträd. Av äpple
finnas uteslutande självsterila
sorter varför lämplig samplantering
av olika sorter måste ske. Väljer
man 5—6 olika sorter för
trädgården blir detta vanligen väl
tillgodosett. Följande sorter äro att
anse som de bästa för
husbehovsod-ling. De äro ordnade efter
mognadstid med sommarsorterna först.
Transparante blanche, Gyllenkrok,
Säfstaholm, Oranie, Risäter, James
Grieve, Grågylling, Wealthy, Signe
Tillisch, Cox’s Pomona, Filippa,
Gravensteiner, Maglemer, Åkerö,
Gul Richard, Cox’s Orange, Melon
och Ribston. G. L-d.
Äpplebladloppan, se Bladloppor,
Äpp-lebladlusen, Bladlöss.
Äppleblomviveln, en upp till
Hälsingland förekommande, nära 5 mm
lång mörkbrun vivel, som baktill
tvärs över de nästan jämnbreda
täckvingarna har ett gulaktigt,
bågböjt band på svart botten.
Honorna borra med snytet hål på
fruktträdens, framför allt
äppleträdens blomknoppar och lägga sina
ägg inuti dem. Larverna förstöra
sedan knopparnas inre och hindra
blommorna från att slå ut, i det att
kronbladen bli sittande som en
torr, brun hätta över blombotten.
Förpuppningen sker i knopparna.
De fullbildade vivlarna framkomma
redan under högsommaren, men
gömma sig snart därefter under
barkflisor eller bland mossa och
lavar på stammarna, där de
sedermera övervintra. Äppleblomvivelns
skadegörelse kan stundom bli
högst avsevärd, särskilt under år
med svag blomning, då ofta långt
mer än hälften av blomknopparna
kan bli förstörda. En effektiv
förebyggande metod är besprutning
med lämpligt DDT-preparat. Efter
en härjning kunna vivlarna fångas
med wellpappgördlar (se
Fångstgördlar). O. A.
Äpplekräfta, se Lövträdskräfta.
Äpplemjöldagg, art av mjöldagg (se
d. o.), som angriper äpple- och i
mindre omfattning päronträd. Blad,
unga skott och ibland även frukter
få ett spindelvävslikt, vitmjöligt
överdrag, som på skotten efterhand
blir mera filtartat och brunaktigt.
Bladen bli mindre och kupiga samt
avfalla tidigt. Årsskotten mogna ej
normalt och dö därför ofta under
vintern. Bortklippande av angripna
skottspetsar under vintem samt
besprutning med svavelkalkvätska
ett par gånger mellan
vinterknopparnas öppnande och blomningen
förordas. Sävstaholm och Oranie
äro exempel på mycket mottaglga,
Melon- och Husmodersäpple på
motståndskraftiga sorter. Th Lfs.
Äpplerost är en värdväxlande art av
rostsvampar (se d. o.), som på
blad och mera sällan frukter och
skott av äppleträd framkallar för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
