Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - H - hävert ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hävert /ä:/ (u-böjt) sugrör att tömma vätskekärl
med
häxa v. 1. trolla. 2. förhäxa; förtrolla
’’’höand (Strindberg) slåtter
högadelsman (E.H. Thörnberg) medlem av
högadeln
högfrekvent 1. vanlig. 2. (om periodisk rörelse:)
hastig
högkoivjunktur, se konjunktur
högfärding s. högfärdig mska. ^en där kunde ha
frossat mindre (O. Högberg)
höggolv estrad
högheliga, mkt helig. Gudsnamnet JHWH . . .
ansågs så ^t, att det ej fick uttalas
högmålshrott 1. högförräderi. 2. majestätsbrott
högmält som talar högt 1. högljutt
högselektiv a., se selektiv
högsjövärdig som kan gå utomskärs (om
fartyg)
högstmått s. maximum
♦högsäll (Karlfeldt, pastisch) saUg
hökare matvaruhandlare; viktualiehandlande
höknatt midvinternatt; årets längsta natt
höU, pl. -ar djup vattensamhng; vattengrop;
göl
höUa s., se hölj
1. hölster, hölstret blomhölje
2. hölster, hölstret hylsa; fodral, pistol–
3. hölster stenhölster, oframkomUg blockmark
hömå -t söndersmulat hö
*hömöle -t S = hömå
hönsa v., se hönsunge
hönsunge en första resans man; en som för första
gången passerar ekvatorn 1. ngn annan
märklig Hnje 1. punkt 1. (i sällskap med mera
befarna färdmän) kommer till en plats första
gången. ~n var nödsakad att förpläga de
andra (med starkvaror): det kallades att
hönsa
*hör -et Un. Hörstrå (Kalevala)
♦hörk a. S 1. kry (om åldring). 2. morsk; karsk.
3. se stallmodig
hörvärd a. värd att lyssna till; värd att höra
hös, pl. -ar 1. S skalle, huvudskål. Ge honom på
^en. Jir svinhös. 2. fsv afhedhrom
Återges av Stiernhielm med af hedenhöös =
hednisk gravhög
*hösmål -et = hömå
*höst S skörd
hösta v. skörda
höstas v. (opersonUgt) bU höst
höstna till v. (opersonligt) bli höst hastigt
häv-höv
höstsommar (finl.) sensommar
höstvinter (finl.) förvinter; senhöst
höta, prt hötte hota med näven
hötjuga högaffel
höva s. betydde i ä.sv. ’vad som anstår ngn, är
tjänUgt 1. lämpUgt för ngn’ (Dahlgrens
Glos-sarium). Märk över ~ = över hövan
(Snoil-sky). Jag tröttar ingen utöver Rätt och ~
kräver att.. . (B. Risberg)
’’’hövidsman, se hövitsman
hövitsman kallades förr i världen 1. befälhavare
över krigsfolk 1. örlogsfartyg. 2. ämbetsman
som innehade ett kungligt slott
137
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>