Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - L - L ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
L
L romersk siffra = 50
L (efter växt- 1. djurnamn) = Linné
£ = pund sterling
La (kem.) = lantan
laber a. svag (om vind)
1. labial s. (sprv) läppljud
2. labial a. (sprv) läpp-
labialiserad a. (sprv) uttalad med
läpprund-ning
labialpipa (mus.) läppipa; orgelpipa, där
luftströmmen bryts mot en skarp kant
labil a. 1. ostadig; vacklande; osäker. 2. (kem.)
obeständig
labilitet 1. ostadighet. 2. obeständighet
labiodental a. (sprv) uttalad med framtänderna
mot underläppen; t. ex. /
labiologi -n läpp(av)läsning
laborant en som arbetar i ett laboratorium
laboration laboratoriearbete: se laboratorium
laborator (L) 1. en som leder övningar vid ett
laboratorium. 2. en som är anställd för att
göra rön vid ett laboratorium. 3. akademisk
lärare utan fullmakt, knuten till ett
laboratorium
laboratorium, laboratoriet (L)
naturvetenskaplig (företrädesvis kemisk, fysisk, medicinsk 1.
teknisk) arbetslokal
laborera 1. arbeta på ett laboratorium. 2. syssla.
3. ha att dras (med svårigheter)
labour E 1. arbetarpartiet. Labourregering. 2.
arbetarklassen; arbetarna
labradorit /i:/ (geol.) klarblåskimrande
plagiok-las
labrum (zool.) (över)läpp
labyrint 1. irrgång. 2. irrgångshus. 3. innerörats
slingergångar. 4. härva; strul; virrvarr
labyrintisk a. irrgångslik; irrgångsliknande; irr-
gångsartad
lachera (i kortspel:) saka
1. lack-et 1. en hård, lättsmält blandning av
diverse harts och terpentin att försegla
försändelser osv med. 2. färgad lätt torkande
hartslösning som man stryker 1. sprutar på
plåt, trä, läder osv
2. lack -et fel; brist. Utan ~ och lyte felfri
Wag
lackera täcka med 1. lack 2
lackmus’ (holl.) blått färgämne som man får ur
vissa lavar, särsk. Roccella tinctoria
lackmuspapper (kem.): blått ~ färgas Ijusrött av
syror; rött ~ färgas blått av baser
♦lad -et slagbom (i vävstol)
ladin, pl. -er rätoroman
ladulänga (Pelle MoUn) loge (lada)
sammanbyggd med lagård
lady E dam
ladylike E 1. ädelkvinnUg. 2. fruntimmersaktig
1. lag-en (jfr L lacus ’sjö’) saft; avkok; t. ex.
socker-^
2. lag -en 1. bindande bud 1. förbud som gäller
rättsförhållanden i samhället, krigets –ar.
Sveriges rikes 2. särförknippning mellan
orsak och verkan 1. mellan grund och följd,
t. ex. tyngd-^-en
3. lag-et 1. varv; skikt (jfr ligga, lägga). 2.
omgång kanonskott. 3. ordning; skick; vana.
Tiden är ur 4. tidpunkt, i senaste –et. 5.
gillande; behag. Han är svår att göra till 6.
samlad grupp av mskor. lands^et. 7. mskor i
samvaro; i ~ tillsammans
4. lag E försening; eftersläpning; dröj–et
laga oböjl. (böjningsform av 2. lag 1) enligt
lagen; enligt gällande lag. ~ förfall giltigt
hinder. ~ kraft har en dom l.d. när tiden för
överklagande är förbi. ~ skifte en form av
jorddelning
la gaye science F "den glada vetenskapen":
diktningen (med allt vad därtill hör)
lagfaren juridiskt skolad
lagfarenhet juridik
1. lagg, pl. -ar tunnstav, kim
2. lagg, pl. -ar smalt kärrbälte i kanten av
högmosse
3. lagg, pl. -ar 1. gräddningspanna. 2. våffelsats
(fem våfflor); plättsats (sju plättar)
laggill a. legal; tillåten enligt lag; lagligen giltig
laggillgörelse ratifikation
laggillstyrka v. legitimera
""laggrann a. nogräknad; kräsen; grätten;
spar-smakad. Lemminkäinen är så att han ej vill
börja äta, om han inte har en guldkniv
(Kalevala)
lagliggöra legalisera; göra laggill
""lagmätig lagenlig
lagn -et 1. fiskenät; delnät i not; rad av
sammanbundna nät. Lägga sina ~ ånyo (Kalevala)
lagtaga v. legalisera
lagtima ordinarie. ~ riksdag
195
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
