Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N - nursery school ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nur-näs
nursery school, E se kindergarten
nutri- v. L dägga; ge di; nära
nutria (skinnet av) sumpbävem, Myopotamus
coypus
nutrition näring
nutritionist näringssakkunnig;
födoämneskännare
nuva s. skogsrå
nuvig a. hornlös
nuvåté nyhet; nypåfund
nyans skiftning; färgton
nyansera finskifta; finskugga
nyanserad a. skiftningsrik; finskiftande
nyemission ökning av aktiekapitalet i ett bolag
genom tillskott av nytt kapital
nyetablerad a. 1. nyinrättad. 2. nybliven;
nyvor-den
nyhip, nyhipt, se hip. En ~ revysatsning
nying långsamt brinnande (nattlig) lägereld;
stockeld med (vanligen) två stockar ovanpå
varann
nyklassicism antikiserande konst- och
stilriktning under 1700-talets senare hälft
nykterist avhållsman
nyktigam/a:/ a. nattparlig. Även [vitbläran] är
dvs öppnar sin blomma mot natten för att ta
emot pollenöverförande insekter (Ingegerd
Fries)
nyland nyvunnet, nyodlat land. (Om U.S.A.:)
detta ~ (E.H. Thörnberg)
nylig a. nyhgen skedd
nylon /å:/ -et en konstgjord textilråvara,
uppbyggd av jättemolekyler, som innehåller kol,
syre och HN- och CH2-grupper. Jfr perlon
nymfoman a. karltokig; manfolksgalen
nymäre -t (viktig, oväntad) nyhet
(underrättelse). Vem må nu -t föra? (Kalevala)
nymärlig a. S märklig och oväntad (om nyhet 1.
händelse)
nyord (dansken Einar Möller) nymyntat ord
nyplatonism en på 200-talet uppkommen
mystik-laddad filosofisk riktning, som byggde på
Platons idélära
nystagmus (G)L (med.) ögondarr; darrögdhet
nystfot nystvinda: fotställning med en axel, på
vilken löper ett nav med utstående armar
(Nordisk familjebok). Hon är ståtlig som en
stubbe, högrest som en halvtunnkagge, smärt
och spenslig som en ~ (Kalevala)
nyttiggörelse (O. Högberg) exploatering
nyttja v., som tillhör det dagliga talspråket i Ss,
förtjänar att tas i bruk till omväxling, bl. a.
därför att användes tjänstgör både som prs
och som prt. Men man må inte förväxla nyttja
med nytta, ’gagna, båta’. Skriv inte Vad
nyttjar det?, om ni vill återge det danska Vad
kan det nytte? Och skriv inte utnyttja i stället
för nyttja! Att brickorna blir så tunga beror på
att porslin måste användas för att hålla
värmen. Plast går inte att utnyttja
nyttjelig a. användbar
nyttjelighet användbarhet
nyttosanningslära (filos.) pragmatism (den lära
som mäter sanningen med nyttans måttstav)
nyttoört har en trängre innebörd än gagnväxt
""nåda v. nita
*nådår (föråldrat:) år under vilket änka 1.
omyndiga barn efter en i tjänsten avliden
präst fick njuta inkomsterna av tjänsten, med
skyldighet att avlöna en tjänsteförrättare. Här
dansar ju vår nådårspräst med krögarmadam
(Karlfeldt)
några-sats (Marc-Wogau) sats som uttrycker ett
partikulärt omdöme
nålrör kanyl
nåt, pl. -ar 1. fog mellan plankor 1. plåtar. 2. söm
i segel 1. sko
nåtla v. sömma (skor)
näbbsko pjäxa med brättad spets
^näckblad näckrosblad
1’nägguni’ (Fröding) = nej vid Gud, om .
nä kyna (Fröding) G vid hunden!
*näm, se nem
*nämme, se nimme
näppe (no.): med nöd och–- nätt och jämnt
näpsa, prt näpste 1. straffa. 2. tillrättavisa
strängt
näpst straff
närbo s. (en) närboende
närbygd (O. Högberg) närbelägen bygd
närfryndad nära befryndad; närbesläktad
närfrände nära släkting
närfränka nära kvinnlig släkting
närhåll nära håll
näringsfrihet rätt att (i riket) idka yrke och
handel
näringsfrihetsombudsmannen skall vaka över
näringsfriheten
närkänding (en) nära bekant
närlägen närbelägen
närmi^ö näromgivning; näromvärld
näs -et (geogr.) 1. landremsa mellan två vatten.
2. landtunga; udde
239
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
