Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - O - ornament ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
orn-osp
ornament /å/ -et prydnad; (ut)sirning
ornamentering, se ornera och ornamentik
ornamentik /i:/ utsmyckning; ytsmyckning;
utsmyckningskonst; ytsmyckningskonst
ornat /a:/ ämbetsskrud; tjänsteskrud
*ome /o:/ galt
omera pryda; smycka
ornitolog fågelkännare; fågelforskare
omitologi -n fågelkunskap
1. oro- /årå/ G berg-
2. oro- s. G vassla; blodserum
orografi -n (geol.) läran om jordytans former;
bergbeskrivning
orsten /o:sten/ (geol.) kalksten(sklump) i
alun-skiffer
1. ort, pl. -ar (zool.) S id, Leuciscus idus
2. ort, pl. ’tv gruvgång
3. ort avgränsad plats där det bor (mkt) folk
4. ort (mat.) sammanfattningen av alla punkter
som uppfyller ett visst villkor
5. ort (föråldrat:) 1/100 skålpund
ortho- rak; rät
ortlig a. lokal
orto- /årtå/ G rät-; rätt-
ortoceratit /i:/ (det kalkförstenade smalstrutfor-
made skalet av) en utdöd bläckfisk
ortodonti -n tandreglering
ortodox a. 1. rättroende; rättrogen; renlärig. 2.
grektroende; grekisk-katolsk. 3. trosrätt
ortodoxi renlärighet
ortodoxism benhård renlärighetsivran
ortoepi /årtåepi:/ (4-stav.) uttalslära; (K.-H.
Dahlstedt) rättuttalslära
1. ortognat /å^tågnait/ en som har genomsnittlig
(varken framskjutande 1. flyende) underkäk;
rakkäking
2. ortognat a. rakkäkig
ortografi /å^tågrafi:/ -n rättskrivning; (rätt)stav-
ning; stavsätt
ortografisk a. (rätt)stavnings-;
stav-ortoklas /å^tåklais/ en fältspat som klyver sig i
räta vinklar
ortolcromatisk allfärgkänslig
ortolan(spary) flyttfågeln Emberiza hortulana
ortoped /e:/ läkare som sysslar med
rörelseorganen
ortopedi -n, se ortoped
ortopti -n (med.) synrättning
ortoptris /i:/ ögonläkarmedhjälperska; kvinnligt
ögonläkarbiträde
ortsinne lokalsinne
orv, se liorv
oråd-et 1. sådant som ej är rådligt. 2. ont
anslag
oräntabel olönsam
1. os -et åmynning; älvmynning
2. os /å:s/ L mun: per os (med.) genom munnen
(jfr oral 2)
Os = osmium (kem.)
osamhällelig asocial
osammätbar inkommensurabel
osanna v. dementera
oscillation /§/ vajning; pendling
oscillera vaja; pendla; svänga
oscillograf, se katodstråleoscillograf
osignifikativ a. = insignifikativ
oskalad okultiverad; ohyvlad (om en mska).
Bergström var en ~ och oskolad typ (E.H.
Thörnberg)
oskiska /ås:kiska/ ett utdött frändespråk till
latinet
oskrymtad uppriktig
oskyld /o:-§yl:d/ a. som man inte är släkt med.
(Ej att förväxla med oskyld /o:-§y:ld/
ickehöljd)
oskälig a. 1. icke skälig. priser. 2.
förnuftslös
oskära /o:-§ä:ra/ (för)orena
oskärad a. orenad. ~ nyttjas stundom i
betydelsen ’ren’!
oskärpa s. brist på skärpa. En förvillande ~ i
uttryckssättet (H. Karlgren)
oskönsam icke-skönsam
oslipplig a. (finl.) som man inte kan slippa
ifrån
osman /åsma:n/, pl. -er’ (hist.) turkar (i det
turkiska stormaktsväldet, uppkallade efter
den medeltida härskaren Osman [Othman])
osmanska språket (turk. osmanli) riksturkiska
sådan den skrevs (och talades) före Atatürks
språkrensning
osmittbar (med.) immun
osmittlig, se osmittbar
osmium (kem.) en metall av platinagruppen
osmo- s. G stöt
osmos /åsmå:s/ koncentrationsutjämning mellan
vätskor (lösningar) som är skilda åt genom en
hinna. Jfr semipermeabel
osmotiskt tryck tryck som en vätskelösning
utövar på en semipermeabel membran
ospecificerad a. oredovisad; icke närmare
angiven {}ir specificera). Säregen användning: att
han från tillförlitligt, dock här ospecificerat
håll fått veta att.. .
249
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
