Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - skattesubjekt ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ska-«ko
skattesubjekt den som (formellt) är förpliktad att
erlägga en skatt
skattkammarväxel genom riksgäldskontoret
utfärdad växelförbindelse i och för upptagande
av kortfristigt lån
skattmas skatteindrivare
skattning, se skatta
skattöre bevillningskrona; 1 % av
beskattningsbar inkomst
skaut (E scout ’spanare’) boyscout; girlscout
skeda v. 1. medels salpetersyra skilja guld från
silver. 2. skilja metaller åt medels en stark
syra. 3. behandla med stark syra. Scheele —r
skapelsen i härden (Tegnér)
*skedagång = skedgång
skedbrott fel i vävsked, bestående i att en tinne
(tand) har fallit bort. Syns det spär av
(Kalevala)
skede-t 1. färdavsnitt. Rida tre mil i ett 2.
tidsavsnitt; epok. 3. stadium
skedesbildande a., se skedesskiljande
skedessid(jande a. epokgörande; epokal
skedgång skedarnas taktfasta gång mellan fat och
mun, när alla bordsgäster var tvungna att
sticka skeden i det gemensamma fatet
samtidigt. Och skiagången går (Fröding)
skedmat mat som man äter med sked
skedvatten (jfr T Scheidewasser) koncentrerad
salpetersyra
*skeka v. skreva; spreta ut med benen
skenbot palliativ
skendårskap paradox
skepsis^ /sk/ G tvivel(håg)
skepticism 1. alltvivel; tvivel på allt. 2. (filos.)
tvivelfilosofi; alltvivellära
skeptiker/äp:/1. tvivlare. 2. alltvivlare
skeptisk a. 1. tvivlande. 2. tvivelhågad;
tvivelsam. löje. 3. -^filosofi = skepticism 2
sketch E scen (i revy)
sketcha E- medverka i sketcher
skevra v. (naut.) 1. (en åra:) efter ett årtag låta
bladet flyta upp och ligga nästan parallellt
med vattenytan tills man tar nästa årtag. 2.
(ett segel:) ställa det så, att vinden blåser längs
dess plan
skevsyn (da.) fördom(sfullhet)
skevsynt (G. Sundbärg) som har en skev syn på
saker och ting; fördomsfull
sldaskop /skåp/ -et (G skia ’skugga’)
ögonspe-gel
skickebud -et budbärare
skickelse öde
skida v. åka skidor
skidgård (i folkmålen uttalas ej förledens d)
stängsel; staket; gärde bestående av kluvna
trädstammar kapade till lämplig längd. Med
en ~ av röda spjut inneslöt han de portar sju
(Antigone)
skidlift -E skidhiss; skidUnbana
skiffle E bondjass
skiftningsfattig rätt onyanserad
skiftningsvidd variationslatitud
ski^ebrev (hist.) skriftligt bevis på upplösning av
äktenskap (1. trolovning); se Femte
Moseboken 24:1, 3; Matteus 5:31
ski^eman skiljedomare; medlare
skiUeteckensättning interpunktion;
kommatering
skilling ett numer obrukligt mynt. Jfr
tolvskilling
skimla v. flimra. Det ^rför ögonen
skimmer , pl. skimlar häst med en jämn
blandning av mörka och ljusa hår
skioptikonbild genomlysbild
skipan oböjl. s. anordning; arrangemang
skippa E- 1. hoppa över. 2. överge
1. skir -et flor(stunt tyg)
2. skir a. 1. ren. 2. klar. 3. skinande; strålande
skirr /k/ (G) (med.) hård bindvävsrik
cancersvulst
skiss /sk/, pl. -er" utkast; snabbteckning
skissera /sk/ snabbteckna; göra (ett) utkast;
linj era upp
skizo-, se
schizo-skjula s. stäva; träbytta
skjuva v. skjuta; maka
sklerem /re:/ -et (med.) hudförhårdning
skleros /å:/ (med.) förhårdning; förkalkning
skoflickare skomakare; skolagare
1. skott I k! -et övertidsarbete
2. skofft (Fröding) fågelstjärt
skofta v. arbeta på övertid
skoggång fredlöshet; fågelfrihet
skoglig a. skogs-; som har med skog att göra
skol småsten för kilning osv
1. skola v., prt -de 1. utbilda. 2. hålla skola
2. skola v., prt -de kila med skol
skolastik /i:/ teologiskt färgat filosoferande
skolastiker /as:/ en som bedriver skolastik
skolastisk a., se skolastik
skolgången a. (finl.) som har gått i skola;
skolbildad
skoliast en som har gjort skolier (se skolion)
319
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
