Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - skönssak ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skö-^lu
blott med några få ^ma män för att skärskåda
vägen (Beowulf)
skönssak omdömessak; omdömesfråga
skönt änskönt; fastän
*skör -et ostmassa
skörbjugg IT (med.) sjukdom vållad av c-
vitaminbrist
♦skördeand skörd(etid)
♦skördon (pl.) elddon (stål och flinta och
fnös-ke). Låt mig låna dina -/ (Kalevala)
1. »sköre -t svett (bränt) linne nyttjat i stället för
fnöske
2. sköre, pl. skörar snopp (tjuv) på ljusveke
sköma v. bli skör (a.)
♦skörost surmjölksost
♦skörte-t 1. skynke. 2. skört
sköta på /å:/ v. skarva
skötbåt fiskebåt (för strömmingsfiske osv)
sköte, pl. skötar strömmingsnät
skötsättning utläggning av skötar
♦sköve -t S skjul; lider
släcks E långbyxor
slaf, pl. -ar (slangspråk:) säng osv
slagbord fällbord
♦slagg -et, se snöslagg
slagruta T vidjeklyka som nyttjas när man letar
efter vatten-1. malmåder
slagrörd a. drabbad av slag (apoplexi) med
kvarstående men
slagvatten vatten som samlas i bottnen på ett
fartyg och förpestar luften om det ej avlägsnas
(Stenfelt)
slalom (no.) sicksakskidning utför
slam -men (E) i kortspel: göra stor– ta hem alla
spelen (korten); göra lill^ ta hem alla spelen
(korten) utom ett
slana långt stycke smäckert (rund)virke
slang (sprv) vardagspräglad, ofta ordfattig
språkart odlad av ungdomar vid läroanstalter och
på idrottsplatser och gator, stundom kryddad
med djärva åskådliga bilder, t. ex. koppla
tugget ’förstå språket’
slank a. smärt. ~ nyttjas i S om träd (och skog).
Nyttjat om mskor är det ett lån från (T och)
da.
slanka v. 1. hänga slankigt. 2. gå slankigt
slankvecka (förr i världen:) frivecka för
tjänstehjon
slappflin (M. Koch) slappt, slött flin
slapstick s. E 1. smälla (av två flata träbitar). 2.
dårfars; vildfars
♦slarva s. trasa
1. slavisk a. trälsinnad osv
2. slavisk a.: —fl språk ryskan och dess nära
frändespråk. ~fl folk folk som talar ngt
slaviskt språk
slavist kännare av slaviska språk
slavskap-et träldom; det att vara träl. Under
någon som helst förevändning av ras, färg eller
föregående ~ (Strindberg)
sleeping partner overksam (passiv) delägare;
tyst bolagsman
sleke -t salt att slicka, saltsleke
slem, pl. -ma ond; dålig; illasinnad
slentrian (gammal) trall; gammal vana
slentrianmässig trallbunden; vanebunden
slid, pl. -er" styrande maskindel (t. ex. i
ångmaskin) som glider och öppnar och stänger en
öppning växelvis
slifs -et Ss sötsaker
slig anrikad finkrossad 1. pulvrad malm
slikta v. jämna ut; glätta
slimline E smärt (slank) linje
slimmad nedbantad; avmagrad (med vilje)
♦slinder, slindret S höskulle
slinger- i kardansk upphängning: –bord;
–bräda; —koj
slingväg serpentinväg
1. slip E slir; slirning
2. slip, pl. -ar upphalningsbädd (för fartyg)
sliper’, pl. sliprar (järnvägs)syll
slipover E stickeväst
slipper E 1. toffel. 2. toffelsko; kippsko
slitage /-a:§/ -t slitning; slitskada; slitsvinn; nöt-
ning(sförlust)
slits (T) (avlångt) urtag; skåra
slog, pl. -ar slåttermark; Uten (ut)äga där man
slår hö, t. ex. myr—
slogan E 1. slagord. 2. lösen. 3. stridsrop
♦slom /o/, pl. -mar nors
slopvärd a. kassabel
slosill saltad (norsk) fet sill med fast rom 1.
mjölke
slot machine E spelmaskin; dobbelmaskin
slottsbiff chateaubriand
♦slottsmaskin (SvD), se slot machine
slottsväbel har ansvaret för ordning och säkerhet
inom Stockholms slott
slovak /slåva:k/ en som har slovakiska till
modersmål
sloven /e:/ en som har slovenska till
modersmål
slow-motion E, se ultrarapid
slugga E- råboxa(s)
323
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
