Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - slugger ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
slu-sna
slugger E råboxare; slagskämpe
sluggning råboxning, även kallad råsluggning
slum-men 1. fattigkvarter. 2. Frälsningsarméns
avdelning för hjälp åt utfattiga och förkomna
mskor
slmmna v. göra barmhärtighetsverk mot
nödlidande mskor
slmnsyster kvinnlig frälsningssoldat i
slumverksamhet
*slimdig fiffig
slup, pl. -ar 1. enmastat (last)fartyg. 2.
skeppsbåt
sluring (matl.) vardagssoppa kokt på sah kött
och gryn 1. grönsaker
slutsaU -et slutrealisation
sluttbord pulpet
sly -et (kollektivt:) telningar; skott
slya telning; vidja; spö
slå, pl. -r ormslå, kopparorm, Anguis fragilis.
Där kröp visst orm och ~ (Karlfeldt)
*slåttan, se slåttand
’»slåttand slåtter(tid)
’"slåtterand, se slåttand
släcka, prt släckte (naut.) släppa efter på; fira
(skot, fall)
*släda s. (Fröding) släde
släktföra adoptera
*släpa s. 1. ett slags forsläde bestående av slanor
(nyttjades förr i fjälltrakter). 2. släpräfsa
släpnät trål
släpsko bygel (på ellok, elspårvagn, trådbuss)
som håller kontakten med ledningstråden
slätna bli slät; (om sjön:) bli lugn
slöing en slö en. Våra dagars trumpet jordbundna
–ar (O. Högberg)
slöjd nyttjas ngn gång i stället för industri, ^ens
jättespindel (V. Rydberg)
1. slör, pl. -ar tuppens hänghaka
2. slör (naut.) snett akterlig vind
Sm = samarium (kem.)
smaU talk E kallprat
smalt koboltglas; blå glasmassa (tillsatt med
koboltoxid)
smaragd grön beryll (innehåller kromoxid)
smart a. pigg; klipsk; fyndig; kvick; fiffig;
slipad
smartness E spänst; duktighet; flinkhet;
fiffighet
smash E (i bollspel:) slag uppifrån
smash and grab E fönster(kross)inbrott
smegma G (biol.) en vitaktig, fet massa: ~
praeputii samlar sig på vissa ställen av köns-
delarna; ~ neonatorum täcker det nyfödda
barnets hud
smetana R sur grädde
sminkös /ngk/ sminkerska
smock rynkningar anbragta i rutmönster (på
klänning osv)
smog E (av smoke och fog) röktjocka;
storstadsdimma
smoke-in E (k)narkmöte; narkomanträff
smolt laxyngel; jfr stirr
*smuga (finl.) 1. vrå. 2. prång
smul a.: ^t vatten vatten utan större
vågbildning
smulgråt, pl. -ar småaktig snålvarg
smulna a. bli smul (om sjön)
smult -et isterfett
♦smål -et smolk
småman den fattige; den ringe
småmännelig a. småskuren; småsint
^småtärna, se teln
smäck, pl. -ar 1. bröstlapp. 2. tillstymelse till
förkläde. 3. (ålderdomligt:) platt
kvinnomössa av svart krusflor (nyttjad vid hovsorg)
1. smäcka s. murbruksbärerska
2. smäcka v., prt smäckte skryta och ljuga så
smått
smäcklås patentlås
smädliga. 1. skymfande; kränkande. 2. hånfull;
försmädlig. Då upphov ett bergtroll sin —a trut
(Karlfeldt)
*smälek s. skam; förödmjukelse
S-märke märket S betyder: ’godkänd av Svenska
elektriska materielkontrollanstalten’
smärting kraftig bomullsväv (vanligen brun, grå,
blå 1. vit)
smöra v. smörja med smör .... som av ren
vänlighet mot hästen ^de hans hö (Kung
Lear)
Sn = stannum tenn (kem.)
snabblunch quick lunch
snack E1. mellanmål. 2. snacks smörgåsmat. Ex.
under dippa
snackbar E enkelt lunchställe
snapphane (hist.) dansk friskareman i Skåne på
1600-talet
snapshot E ögonblickstagning; kastskott
snarbent a. (Pelle Molin) duktig att springa
snarpa v. sägs särsk. om komkrarrens läte
1. snarr, pl. -ar (fiol)sträng
2. snarr -et snarrande (se snarrà)
snarra v. låta strävt 1. klanglöst (om
stränginstrument); skorra
324
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
