Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V - vågare ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
våg-vär
vågare en som vågar. Herosidealet i betydelse av
~ och föregångare i djärv bragd
vågnad risk; det man vedervågar; det man sätter
på spel
vål, pl. -ar kal utsiktshöjd
våldslynne våldsmentalitet
våle, pl. vålar nätvakare
vålm, pl. -ar höhög (1/10-1/2 lass) som får stå och
torka (svettas) innan man kör in höt 1. lägger
det i stack
vålma v. lägga hö i vålmar
vålnad 1. gengångare. 2. skenbild
våm -men, pl. -mar 1. första magen hos idisslare.
2. magsäck
*våmb = våm
vån (pl. nyttjas ej) förhoppning; utsikt; chans
vånda v. 1. bry sig om. Jag inte. 2. önska. Jag
vånnar min fylla ville stå säj ett år (Dan
Andersson). Jag vånne.. .att kardan jag hade
med silke full (Heidenstam)
vånda sig bry sig om
vång, pl. -ar S äng; vall (slätt)
vånlös a. hopplös; utsiktslös
vånna v., se vånda
vård, se vård och vaka
vårdkall, se vårdkase
vårdkas, se vårdkase
vårdkase (hist.) (på en höjd med vid utsikt rest)
vedstapel som skulle tändas på när ett fientligt
anfall förestod (vårdkasarna bildade ett
system). När varnande ~ tändes (Heidenstam)
vårdling en som vårdas
vård och vaka (hist.): när nattväktarna hade
ringt i ~, fick man inte ha öppen eld på härden
förrän det ringde ur ~ i ottan. Det har ännu
icke ringt ur vård och vako (Strindberg)
vårfnidag Marie bebådelsedag
vårfruväder (Karlfeldt) vind som blåser vid tiden
för Marie bebådelse
våming (E. Malm) vårbrytning (när det våras)
vårsommar (finl.) försommar
väber pl. väblar (mil.) lägre befälsperson som
har viss polisuppsikt osv ombord på
örlogsfartyg. Se vidare fältväbel, regementsvägel och
slottsväbel
väder, vädret 1. vind; blåst. 2. väderlek. 3.
luft-stinnhet (i tarmarna), 4. vittring. Få ~ på få
upp spåret på (villebråd). 5. väderstreck
^väderhane vindflöjel; vindböjtel. Kom, min ~
(Romeo och Julia)
*väderhom (Karlfeldt) näsa
väderkista väderiåda; stor luftbehållare i ett
blåsverk
väderrot det håll vinden kommer ifrån
vädrar (Karlfeldt) = vädurar, se vädur
vädur, pl. -ar (osnöpt) gumse
väft, pl. -er" inslag (i väv)
väftgam löst spunnet garn, ej så hårt tvinnat som
varpgarnet
väga v. prt -de göra väg(ar)
vägavill a., se vägvill
vägbrytande a. banbrytande
väggmadam, se under madame
vägvill a. (Karlfeldt) som inte hittar vägen
vakt vaktpass nattetid. Medan gökens klocka
-erna slog (Karifeldt)
väld partiskhet; mannamån
välfången a. på lagligt sätt förvärvad. Jfr fång
(under hemul 1)
väll, pl. -ar 1. svetsning. 2. svetsat ställe
välla v., prt vällde 1. sjuda (vara vid
kokpunkten). 2. kvälla. 3. svetsa
vällrand fin rand efter svetsning
välrönt a. beprövad; probat
välsk a. romansk. Välska seder. 2. band
enkelt halvfranskt (bok)band. 3. bönor
bondbönor
välta s. slödder. Den allra värsta ~ (Fröding)
vältyda v. (ut)tyda på ett gynnsamt sätt 1. till det
bästa
välumiare (Hj. Bergman) gynnare; en som vill en
väl
välvis a. klok; förnumstig
vändgåta palindrom
vändmening palindrom
väninnlighet kvinnUg vänlighet. Komas ~ (Sara
Lidman)
vänlig är avlett av vän /vänn/, bf vännen, inte av
a. vän /vä:n/; dem som uttalar ~ med långt ä,
utsätter sig i onödan för ringaktning. - Skriv
hellre hjärtlig(a) hälsning(ar) än –(a)
häls-ning(ar)
vänligen bör undvikas ~ skicka brödet! låter
osvenskt
vänlös a. som inga vänner har
vänsterhänding (ä.sv.) vänsterhänt mska
värdefast a. värdebeständig
värdi Ii:/ -et skattningsvärde
väring, pl. -ar nordisk livvakt hos grekiske
kejsaren i (sen) vikingatid
värkflåg -et attack av värk
värkstyng plötslig, hastigt övergående värk
världsborgare kosmopolit
378
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
