Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ä - ädelärg ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
äde-Ätt
■ ■
A
ädelärg patina; aenigo nobilis
ädelfisk gemensam benämning på matnyttiga
laxartade fiskarter (lax, laxöring, forell
osv.)
ädelgaser (argon, helium, krypton, neon,
radion, xenon) brinner ej
äfsüig, pl. -ar varpens överblivna ändar när
väven är färdig
äga s. markdel som hör till en lantbruksfastighet
(jfr utäga)
aggning det att locka fåglar att lägga ägg där man
sedan vittjar. ~ i holk (Strindberg)
äggrund a. oval
äggnindel, pl. -nindlar oval
äggvita (kem.) proteinämnen, organiska
förbindelser mellan C, H, O, N, S (delvis också
P)
ägUjett (mil.) hängande guld-1. silversnörmakeri
som bärs över högra axeln och under höger
arm: tecken för högre adjutanter osv
ägo 1. förledskasus av äga s. 2. / ägo i besittning
(som egendom)
ägrett 1. fjäderbuske, särsk. av hägerns silvervita
stjärtfjädrar. 2. bukettliknande
diamantsmycke (på huvudbonad)
äktenskapsförord (jur.) överenskommelse
mellan trolovade 1. makar om hur det skall ordnas
dem emellan med det de äger
äktenskapspartner äkta hälft; make; maka
äkting en som är äktfödd, född i äkta säng . . .
skall den simple Edmund slå (Kung
Lear)
1. ♦äle -t 1. skogsäle (utanför mskors gemenskap
stående) skogsvarelse (Gustaf Vasa om Nils
Dacke). 2. avgrunds^ i helvetet
hemmahörande varelse. Ge dig av, ditt avgrunds-^
(Kalevala)
2. *äle t aldunge
älg Alces alces, det största av alla hjortdjur
älling S andunge; ankunge
älskog (pl. saknas) sinnlig kärlek;
par-ning(slek)
♦älta s. gemensamt namn på varjehanda
barnsjukdomar, bl. a. rakitis
älvledes adv. längs älven; på älven
ämabel älskvärd
ämbetsbroder kollega
ämbetsfHhet otium
ämbetshandel simoni
ändalykt (föråldrat:) slut
ändra, se ändra om
ändra om snöpa. De sa att de skall ... dig
(Kyklopen)
ändskörd (O. Högberg) (slut)resultat
ängd, pl. -er’, nejd; trakt
änkedom det att vara änka; änkestånd
änkestöt den brännande 1. stickande känsla i
handens lillfingersida, som uppträder, då en
på armbågens bakre insida gående nerv,
utsättes för stöt
änne -t panna (på mska)
änneband diadem
äntra (naut.) klättra. ~ upp i riggen
är s., se air
ära s., se era
äredryg a. självmedveten och högmodig
»ärel, pl. -ärlar S, se äril
äreminne vältalighetsstycke 1. åminnelsetal,
behandlande en berömd person
ärg det gröna ytskikt, som bildas på koppar, då
denna utsätts för atmosfärens påverkan
äril’, pl. -ar härd som består av (kuller)stenar
äring årsväxt; gröda
äringsrik rik på gröda
♦ärja plöja; luckra (med årder). Han höll på och
plöjde träda, ^de sin öppna åker (Kalevala)
♦ärjare plöj are. Vid den starke plöjärns sida,
under ädle ärjarns mantel (Kalevala)
♦ärjekrok årder
äma v. 1. ämna. 2. tillämna
äska v. begära — ljud be om tystnad
(silenti-um)
äspe -t aspdunge
äspelwid asplund
äsping (zool.) 1. ung huggormshona. 2. huggorm
med rödbrun grundfärg
äss, se 1. ess
ässja 1. smideshärd. 2 blästerugn
ätteled -et släktled; generation
ättelägg ättling; avkomling
ätteman frände. Jfr ättmän
ättemark släktjord. Moderns släktrötter hörde
hemma i en friherrlig - (E.H. Thörnberg)
ätteme -t härstamning; (en mskas) förfäder
ättesaga samling av sägner, som i en viss bygd
handlar om en släkts historia under ett flertal
generationer
385
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
