Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ö - öda ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
■ ■
o
öda v., prt ödde 1. föröda; ödelägga; förstöra. 2.
ödsla; förslösa
ödegång ödeläggelse; det att odlingen läggs ner.
(Farsoter) hotade hela trakter med ~ (O.
Högberg)
ödem /e:/ -et vattensvullnad
ödemurar pl. ruiner
ödesdanad predestinerad
ödesmål -et övergivet, oodlat, obrukat skick (om
odlingsjord)
ödesvàndnmg peripeti
ödlig ynklig
ödsam a. slösaktig
öglegam ett slags effektgarn
ögonskenlig a. uppenbar; tydlig och klar;
iögonenfallande
öhav arkipelag
ök-et 1. lastdjur; dragdjur. 2. (skällsord:) fä
öknig a. öken-. Jag följer bland blossen er -a
stråt (Karlfeldt)
ökt, pl. -er’ arbetsskov; oavbruten arbetstid
ölandstok (bot.) Potentilla fruticosa (ört 1. låg
buske med vanligen gula 1. vita blommor)
ölsupa s. (matl.) vetemjölsvälling tillsatt med
svagdricka, socker och ingefära
ömfrösa \,S = frö v.
ömkänsUg (Y. Hirn) mkt känslig; lättsårad
ömsa v. kan nyttjas med fördel när byta kan vara
tvåtydigt
ömsehänt a. ambidexter; både vänster- och
högerhänt
ömselynt a. ombytlig till sinnelaget
önskeform (sprv) optativ
önskegifle -t (M. Koch) eftersträvansvärt parti
önskelära ideologi
1. ör s. grusmark (särsk. vid vatten)
2. -ör en som yrkesmässigt 1. vanemässigt gör det
som den föregående (verb)stammen utsäger
*örkdag (O. Högberg) söckendag
»örke -t myrmalm. Så kallas det röda slammet de
hämtat från dybotten i sjön (M. Koch)
örUg krig
örlog, se örlig
örlogs- krigs-;
krigsmakts-örmage muskelmage (hos fåglar)
öda-öve
örtug (hist.) en myntenhet
östrogen /-je:n/ -et kvinnUgt könshormon som
bildas i äggstockarna
östvärld 1. orient. 2. världen öster om
järnridån
♦öv -et S inslag (i väv)
överbalanserad (inställd på överskott) är en
budget om inkomsterna är större än
utgifterna
överbram (naut.) bovenbram; gränsen mellan
mastens tredje och fjärde del nerifrån
räknat
övergripande a. 1. som täcker (och når utanför)
ett underlag. 2. som gäller ett stort område 1.
hela området
överhetlig
överhetsöverlappa, se overlap
överlappning, se overlapping
överleva s. kvarleva; relikt
överlevstid det tidsmått med vilket man har
överlevat (t. ex. ett visst kirurgiskt ingrepp)
överlåtling den som man överlåter en rättighet
osv på; indossatarie; order 3
överlöpare en som går över (ansluter sig) till
fienden (motståndarna)
övermaga oböjl. a. 1. (jur.) ej till myndig ålder
hunnen. 2. omogen; barnslig; pueril 1. 3. (T.
Johannisson) (på ett barnsligt sätt) självsäker;
överlägsen; högfärdig; uppblåst; dryg
övermage (jur.) minderårig, icke-vittnesgill
mska
övemit överdrivet nit
överpräst prelat
överrepresenterad för talrikt företrädd; över
hövan starkt företrädd; D överföreträdd
översko bottin; pampusch
överskägg mustasch
1. överspela överdriva; göra för mkt av (en
roll)
2. *överspela försitta ... att vi inte får släppa in
"fi" så långt att våra möjligheter att få hjälp och
att förhandla i realiteten ^ts
överspelad a. 1. (om musikstycke:) som man har
spelat över (övat). 2. se 1. överspela. 3.
(SAOL) satt ur spel; passerad (jfrpassé 3). Är
Gud
översprång, se 2. skäl 3
översvinnelig överflödande; gränslös; outsäglig
översåte överhetsperson
översåtlig a. översåte-; som hör till översåtarna.
En klick ~a politruker
övertag, se under undertag
387
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
