- Project Runeberg -  Nyare undersökningar på den Plautinska Prosodiens område /
13

(1894) [MARC] Author: Per Persson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Ett enmorigt nêmp(e) framför följande vok. förekommer blott
Pseud. 151:

Nempe ita animati estis uos–––-—

men stället är i kritiskt afseende osäkert1. Dessa faktiska
förhållanden vederlägga fullständigt antagandet af nasalbortfall i
nempe såsom orsak till dess tvåmorighet. Ty huru skulle väl
nasalbortfallet hafva kunnat betingas deraf, att det följande
ordet började med konsonant? I stället erbjuder sig nästan af sig
själf en annan förklaring. Då ett nèmpfe) framför vokal aldrig
förekommer, utan i denna ställning ordets första stafvelse alltid
är lång, så måste den efter all sannolikhet ha varit lång äfven
framför följande konsonant. Då kan tvåmorigheten ej bero på
första stafvelsens förkortning genom nasalens bortfall, utan den
beror i stället på bortfall af den andra stafvelsens vokal. Man
har att läsa en vers som den förut citerade Cas. 599 sålunda:

Quin tu suspéndis té? nemp(e) tÜte dfxerás.
med synkope af det slutande e i nempe.

Detta antagande af synkope låter också i öfrigt på bästa
sätt stödja sig. Det är i latinet en mycket vanlig företeelse,
att vokalen i den stafvelse, som följde närmast efter den,
hvilken uppbar hufvudtrycket, bortfallit. Denna verkan af den
ex-spiratoriska accenten inträdde i många fall i förhistorisk tid, då
enligt den äldre latinska betoningslagen accenten hvilade på
första stafvelsen i ordet, huru många än de efterföljande
stafvelserna voro. Men äfven i senare tid, då accenten underkastat sig
trestafvelselagen, fortfor den att utöfva samma verkan 2.

Hvad beträffar synkope i inljud behöfver jag blott påminna
om en enda ordkategori: de bekanta adjektiven på -(i)dus. Jfr

1 Jfr utom Skutsch Forsch. I, 36 f. Leo Deutsche Litteraturz. 1892, Sp. 1433*
Redan Sonnenschein till Rud. 343 anmärker om nempe: "the first sy lia b le is Iong
before a vowel or h, short before a consonant." — På sådana stållen som A sin.
339, Mil. 808 o. s. v. har man ej att läsa nêmpe eos, nSmpe eandém, utan nempe
eos o. s. v.

2 Att synkope kunnat verkas äfven af en efterföljande accent, är troligt,

ehuru i allmänhet svårt att konstatera (jfr den indoeuropeiska accentens regres-

r
siva verkan t. ex. uti pater gen. patfejrds).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 21:31:32 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nyaplautin/0021.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free