Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Nu finnes också jämte exin, exinde en tredje form exhn (jfr
Ritschl Op. II, 455 f.). Detta exhn kan vara lika med ex + ett
ursprungligt /;//, men möjligt är också, att exin ombildats till
exhn efter analogien af istim, Mim o. s. v. Att dein, proin
förskonades från denna ombildning, kan bero på deras enstafvighet
(dein, proin). Af det sagda framgår också, att Fuhrmanns åsigt1
om en ursprunglig betydelseskilnad mellan partikelformerna proin
och proinde ej kan vara rigtig. Fuhrmann menar, att proin skulle
vara uppfordringspartikel, proinde deremot jämförelsepart. (proinde
ut). Nu förhåller det sig verkligen så, att uppfordringspartikeln
hos Plautus i de flesta fall (dock ej i alla) heter proin,
jämförelsepartikeln deremot prohide. Men detta förklaras deraf, att
i uppmaningssatser partikeln brukar åtföljas af 2 pers. pron., och
af prohide tu blef ljudlagsenligt proin tu; deremot brukar
jämförelsepartikeln åtföljas af ut : proinde ut, der någon synkope ej
kunde komma i fråga. — Vi se, att antagandet af synkoperade
former in(de) u?i(de) jämte indc och unde på alla punkter
bekräftar sig.
Återstår nu bland partikelformer med oregelbunden prosodi
quippe. Part. quippe förekommer hos scenici på 2 ställen med
obestämbar kvantitet, på 8 st. med lång första stafvelse framför
följande vokal, på 10 ställen med lång första stafvelse framför
följande konsonant (dertill kommer qulpphii), slutligen 4 ggr med
ett värde af blott 2 moror, alltid framför följande konsonant, jfr
t. ex. Amph. 745
An etiam id tu scfs? Quippe qui éx te audiui ut drbem máxumám 2
quippe qui’ i början af den iamb. senaren t. ex. Men. 586. Då
senaren ej kan börja med en kretikus, så kan quippe här ej
fylla mer än 2 moror. Förklaringen är den samma som vid nempe,
1 Fleckeisen’s Jahrb. 1868, p. 85a ff.
2 Så gifves versen af handskrifterna fullkomligt rigtigt. Alla föreslagna
ändringar t. ex. An iam i st. f. An etiam (Lindemann, Ussing, Goetz-Loewe).
Ah (i slutet af föregående vers) Etiam (Schoell, Leo, Palmer) äro förkastliga,
Lindemann och Ussing missförstå alldeles etiam. Detta har här samma betydelse
som uti sådana frågor som etiam ciamas, carnufex? Amph. 376 ’ropar du också
(till på köpet), din slyngel’?, etiam inrides Most. 1133 ’hånar du också (rent af)’?
m. m. An etiam id tu scis? betyder således icke ’vet du äfven det?’ (Alcumena
hade förut ej talat om något annat, som hon visste), utan ungefär: ’har det (rentaf)
gått så långt, att du vet det?’ Jfr Amph. v. 773.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
