Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Vi öfvergå nu till de fall, der former af HU synas vara
använda i strid mot den s. k. dipodielagen. Sådana fall har
Skutsch hos Plautus räknat till ett antal af inemot 80. Denna siffra
är alldeles för hög, för att man skulle kunna tänka på att hjelpa
sig fram medels emendation l. O. Brugman i sin skrift ’Quemad
modum in iambico senario Romani ueteres uerborum accentus
cum numeris consociarint’ p. 23 f. har föreslagit införande af
enstafviga former såsom //, lum 2 för HU, illum o. s. v., t. ex.
Pseud. 783 Eheii, quom (il)Ii rei ego étiam mine sum páruoliis.
Men dels är det öfverhufvud tvifvelaktigt, om scenici begagnat
sådana former, dels skulle dessa former ej hjelpa på sådana
ställen, der föregående ord slutar pä konsonant, t. ex. Capt. 600
Cnicior lápidem nön habére mé ut illf mastigiaé.
Till en annan förklaring leder betraktandet af de fall, i hvilka
scenici tillåtit sig att bryta mot dipodielagen. Klotz Metr. p.
323 ff. angifver 3 sådana fall: 1. undantag göra mångstafviga,
tungrodda ord, hvilkas inpassande i versen gjorde skalden
svårighet, jfr t. ex. Amph. 42
Vidf Neptiinum, Virtutém, Victöriam
2. den tunga verssänkningen upphäfves i någon mån genom
upplösning af närstående höjning, t. ex. Trin. 968
Adwlescéns cedodum fstuc aurum o. s. v.
3. spondeiska ord kunde placeras på de kritiska ställena af
di-podien, om de hade accenten på ultima t. ex. adduc af adduce
o. s. v. 8, ett undantag, som ju blott är skenbart.
Under fallet 1. kunna de ifrågavarande formerna af HU ej
inrangeras, icke heller, annat än delvis, under fallet 2. Återstår
fallet 3. Med andra ord: vi ledas till det antagandet, att vissa
former af pronomen HU i vissa fall varit ultimabetonade. Detta
antagande lär icke stöta på någon motsägelse i fråga om de
1 Jfr Muller Plaut. Pros. 339 ff., Nachtr. 44 f.
2 Jfr ste, sta. stttc = iste, ista, istuc o. s. v., hvarom se Lachmann
Com-ment. till Lucr. p. 197, Corssen Ausspr.2 II, 629, Loewe Prodromus 346.
3 Dylik betoning uppstår a) vid synkope eller kontraktion t. ex. adduc
= adduc(e), tnunit perf. = muniuit. b) vid anslutning af enklitiska ord, t. ex.
posséntne, multo post o. d.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
