Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
33
&å tröstade henne den lille till dess hanz
egen själ tindrade som ett stjernskott på den
]xl]Sld]Hx]ald nattliga bhimmelen.
Fyckliga barnaverld med dina glada
drömmar, då himlen hvälfver sig öfver oss, som det
stora, eviga juleträdet med aHa sina glaneandv
ljus, dem den gode guden tändt för fatuga och
rika i sin s—tn-a hansaimp Men vi bhfv
äldre, vi blifva förnuftiga och det är ej
dålängre bimleus glänsande ]ul!;us nej det är
ofantliga leut med smärta, tårar, elände och
dårskap “alldeles så som på värt jordklot.
Nära intill mig satt ett gulbrunt, hiskligt
spöke, det var en gammal gnidare, som döden
för en timmas tid sedan hade släpat bort från
kassakistan; också han stirrade upp mot den
klara himmelen och sträckte de länga torra
fingerknotorna upp efter de många guld- och
sillver-slantar, hvilka han tyckte stjernorna
vara. iu! huru påminde de honom ej om hans
kära mammon; han hade pinat och plågat sm
del och sin kmpp för att förvärfva det, från
hvilket han nu var lika långt skild som från
guds himmel med alla dess glänsande stjernor.
“Par diable!“ skrek en gammal
manfolksmenniska, det var en tysk grefve, hvars gods
lägo i månan. Par diable! att låta mig åka
med annan vulgaire, hé bien Monssieur, lå
dock tes nobles sitta tWllsammans. Par mun
honveur! je marche å pied!“
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
