- Project Runeberg -  Nya småttingar : ännu odygdigare än Helens /
35

(1896) [MARC] Author: John Habberton Translator: Mina Bäckström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 5. Två bref

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

35

dag, käre Bob, och du har varit värst af oss alla; men
gråt nu icke mera, utan sof du; i morgon skola vi
försöka fiska upp tekannan igen.»

Och Bob, hvars samvete icke vidare oroade honom
nu, sedan han väl fått ljus och sällskap, kröp ihop och
somnade in.

Emellertid satt Herr Bradley därnere, och skref till
sin hustru. Så här lydde hans bref:

Ȁlskade Mari!

Vi må alla förträffligt och, ehuru vi sakna dig mycket,
så går det alls ingen nöd på oss — och skynda dig derföre ej
hem i otid, som du tänker. Du tar dig minsann så sällan
någon ledighet, låt den därför denna gång ej bli för knapp,
utan en riktig vederqvickelse. Allting går här sin gilla gång
som vanligt. Archi har gjort en liten kullerbytta och
skadat sin arm en smula, men det är ett lappri. Han
sitter här hos mig och äter äpplen, och helsar clig sä
mycket. Bob och Bess hafva gått till sängs. Tom håller
på att skrifva till dig. Allt går sin lugna gång i köket. Jag
kan inte begripa, söta Mari, hvad det är som tröttar dig så
mycket, i hushållet; det måste bero på, att du är för
klen. Kanske vore det bäst, att du gick till någon skicklig
läkare, medan du är i staden, och rådfrågade honom
om din hälsa. Allting går som ett urverk, medan du är
borta, och, ehuru jag högt skattar dina ömma omsorger för
oss alla, min älskling, kan jag ej låta bli att tänka på, hur
du sliter ut dig i onödan, när jag ser, huru lugnt och
bra allting går här, äfven dig förutan. Jag säger icke
detta för att pä minsta sätt underskatta dina bemödanden,
utan blott i hopp att kunna öfvertyga dig om sanningen,
af hvad jag ofta sagt — att du gör dig alldeles för mycket
besvär och bekymmer för vår skull, min älskade vän, och att
du för framtiden måste skona dig litet. Njut nu af allt
roligt, du kan få i staden, och när du är färdig att
återvända till oss, så var säker om att du på det ömmaste
skall helsas välkommen tillbaka till

Din man. .

P. S. Barnen äro mycket snälla och hålla sig snygga.»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 21:31:51 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nyasmatt/0035.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free