Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 6. Det stora brunns-fisket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
42
Och bort sprang Bess för att tillkalla hjälp, åtföljd
af Archi; men Bob, hvars idéer i vissa fall ännu
voro något outvecklade, fick fatt i ett af de långa
metspöna och började peta ned på sin broder med det, i
den orediga föreställningen, att det på något vis skulle
kunna hjälpa eller tjäna till något.
»Bob, låt bli det där, hör du! du sticker ju ut ögonen
på mig!» skrek den stackars Tom i sin förtviflan, då den
svängande metkroken kretsade rundt omkring hans hufvud.
»Tag tag i den! tag tag i den!» ropade Bob, som
blef helt ifrig, då han såg, huru nära han var att nå sin
bror med kroken.
»Ja, vänta du, låt mig bara komma upp en gång,
så skall jag nog ta tag», mumlade Tom i vredesmod.
Därpå hof han upp sin röst och skrek så högt han kunde
på hjälp. »Peter! Pe-e-e-eter! P-e-e-e-e-e-eter!»
Men Peter var en hel mil borta, och kunde
följaktligen icke höra honom. Maggi hade begagnat sig af
husbondens frånvaro för att hälsa på en vän och granne,
en fröken Flaherty, på en liten halftimma, och Karin, som
fick springa ifrån sin bakning, kom väl till undsättning,
men hjälpte ej till med annat än att vrida sina händer
och beskärma sig.
»Åh! han är nog alldeles fördärfvad af kölden. Ja
nu tar han då säkert döden på sig. Gud nåde mig, så’na
barn di här ä’ ändå!»
»Tag i repet och drag på med», ropade Bess.
»Jag kan visst icke dra’ upp honom ! Tycker Ni det?
Jag skulle bara dra’ opp’en en bit och så släppa’n igen»,
sade Karin, som tydligen hade ett bedröfligt misstroende
till sin egen kraft.
»Ah, så gör då någonting!» skrek Bess, nästan utom
sig af ängslan, »gör någonting åtminstone, Karin! Ack,
hvar är Murray?»
»Han har kört till skogen ef ler ett lass ved, och
kommer ej hem förr än till natten», svarade Karin.
»Ack, Tom, kan du inte klättra upp på tåget?»
ropade Bess ned.
»Nej, jag är alldeles stelfrusen, dessutom kunde jag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
