Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 7. Faster Maria
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
49
»Nå så vänta litet då; låt mig tänka efter, hvar hade
jag den sist? Jo, jag kilade in den i fönsterspringan en
qväll, då det blåste och fönstret skallrade så — men nu är
den icke qvar där. Sedan rörde jag en gång om
lemonad i min mugg, med skaftet, men där är icke den heller
nu. Hvart i all världen har den väl tagit vägen? Jo!
nu minns jag! Du kan leta efter den i sallatssängen:
jag tror nästan, att den ligger där!»
»I sallatssängen!» ropade Bess häpen.
»Än sen då! Jag kastade den ut genom fönstret
härom qvällen efter en katt, och jag kan tänka mig, den
for väl så pass långt som till sallatssängen.»
»Åh, så tråkigt det va’! hur skall jag då bära mig åt?
hon får naturligtvis se mig, när jag går dit och ser efter.
"Nå farväl med dig då, Tom», suckade den stackars Bess.
»När jag hvisslar nedanför fönstret, så kan du komma och
-draga upp korgen. Ack, hvad jag önskar, att du själf
kunde gå efter din tandborste; jag vet så väl, att jag aldrig
får reda på den.»
»Om du icke gör det, så kan du säga, att jag kom att
svälja den i brådskan i morgse», ropade Tom efter systern,
som nu långsamt gick ned för trappan; därpå återvände
han till sin befästade fristad, och roade sig med sin färglåda
•och sin ritbok: men jag är ledsen att nödgas tala om att, i
stället för att öfva sin konst på fredliga landskapsmotiv,
•den unge artisten företrädesvis gaf sin talang luft i
gräsliga karrikatyrer, och att alla de fåglar och djur, som fyllde
papperet, buro en afskyvärd likhet med hans faders äldsta
syster. »Fängelsets skuggor hade redan börjat falla på den
unge missdådarens stig» — skulle en poetisk moralpredikant
hafva uttryckt sig, vid anblicken af detta tidiga förderf.
Emellertid hade Bessi i största hast borstat upp sitt hår
litet och återvände därpå till fastern, som hon fann i
förmaket, sysselsatt med att omsorgsfullt damma af
bord-;studsaren, med ett omisskänneligt uttryck af outsäglig
vedervilja och djupt ogillande, såväl i näsan, som ända ut
i fingerspetsarna.
» Gå och sätt dig!» sade hon snäft till Bess, som genast
satte sig ned. Fru Hampton slutade med sitt trefliga göra
Nya Småttingar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
