Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 15. Faster Maria kom till staden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
139
såg upp till henne, som en vishetens gudinna. Men
Minerva själf skulle måhända också känt sig en smula
generad, om hon märkt, att man skrattade åt henne, därför
att hennes draperi någon gång kanske ej var fullt klassiskt
korrekt — och Bessi märkte, att hennes faster nu
synbarligen kände sig litet tvehågsen i fråga om sin toilett,
ehuru hon ej ville medgifva det.
Den lilla flickan kom ihåg, huru ofta hon själf fått
känna snärten af fasterns omilda granskning, och erinrade
sig också det saktmod och den milda värdighet, hvarmed
hennes moder plägade upptaga alla Fru Hamptons råd och
skoningslösa anmärkningar, därför att hon så väl visste, att
detta fruntimmer nödvändigt måste finna fel med allting.
Här erbjöd sig nu ett gynnsamt tillfälle att hämnas. Bessi
såg, att hon blott behöft komma fram med ett par spetsiga
anmärkningar öfver den gamla damens utseende, för att
få henne alldeles ursinnig; hon såg, att gummans
egenkärlek var sårad, och att en helt liten råga på bitterhetens
kalk skulle bringa henne rent af till förtviflan.
»Och det vore då inte mer än rätt åt henne heller»,
tänkte Bessi. »Jag hunde verkligen ha lust att en gång
låta henne få smaka, hur det kännes för Mamma, när
lion kommer sättandes och plågar henne; det kan minsann
vara tid på att hon själf en gång får känna, hvad hon
låter andra lida.»
Hon tittade förstulet på tanten, som ställt sig framför
en hög spegel, och beskådade sig själf med synbar
missbelåtenhet. Hennes ansiktsuttryck stod icke riktigt i
harmoni med hennes ord.
»Ja, nog är jag ändå alldeles utmärkt bra — det är
då säkert. ’Gumman Noak’, kantänka!»
Och likväl for det som en blixt genom den gamla
fruns sinne, just som hon sade detta, att hennes styfva,
snäf va klädning, den platta mössan och cle tätt åtsittande
ärmarna verkligen hade en viss likhet mecl den häfdvunna
typen för Gumman Noak i leksaksaskarna. Hon vände
sig plötsligt till Bessi och märkte, att äfven barnet lagt märke
till denna likhet, men därvid såg Bessi på samma gång
ett yttryck i hennes ansikte, som verkligen rörde henne. Det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
