Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. En Stockholmspromenad på 1880-talet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
»Hm! Inte just det», medgaf den förre, »men de förnämsta
delarne, de som mest falla i ögonen. Det är inte litet arbete och kostar
ansenligt. Tvagningen börjar här på norr och i sta’n vanligen den
1 april, på söder något senare, och så tvår man ända in i oktober
på norr och söder samt en månad längre i sta’n. Det sker med
sådana där stora slangar, men så ha vi många vattenvagnar för de
makadamiserade gatorna och för dem beräknas vattenåtgången till
43,700 kub.-meter. Till rännstenarne gå åt 16,600, till planteringarna
24,200, till salutorgen 1,650 och till åkarestationerna 3,900.
Djurgården vattnas också. Det tar 500 kub.-meter. Alt är i runda
tal efter uppgifterna för 1886. Jag har alla siffrorna i hufvudet, ty
det intresserar mig. I alt som alt behöfver Stockholm årligen 90,000
kub.-meter från vattenledningen för att hålla sig snygt utvärtes. Men
hvilka framsteg ha vi inte därigenom gjort i hälsovårdsafseende! Kom
i håg, att vi också ha några och fyrtio vattenkastare.»
»Men vattnet från Årstaviken är ju ofta blackt och obehagligt?»
»Sådant har händt och kommer sig af lerans uppslamning, men
det afhjälpes, om också med drygare kostnader för filtreringen. Det
kan gå till sina 30,000 kr. Ni må inte tro, att något underlåtes för att
iakttaga vattenledningsvattnets beskaffenhet. Kemiska analyser fortgå
ständigt vid ett särskildt laboratorium. Jag kan dessutom upplysa,
att vi bara till ett reservpumpverk år 1886 lånade upp 90,000 kr.
samt att i det årets stat upptogos inte mindre än 80,000 kr. för
utsträckningen af rörledningarna och 12,000 för servisledningen. För
öfrigt betala vi ett par och tjugu tusen kr. årligen till vattenledningens
underhåll samt ytterligare några tusen till oförutsedda arbeten. Ni
finner således, att vi offra stora summor för att göra
vattenförbrukningen så allmän och ymnig som möjligt.»
»Och ändå luktar det inte alltid godt i Stockholm», invände
landtmannen. »Hvem är det som sopar gatorna?»
»Dels enskilda, dels de gaturenhållningsbolag som åtaga sig
arbetet på entreprenad. Till ett af dessa bolag betalar staden nära
50,000 kr. om året bara i en enda stadsdel, men så hålla bolagen
också sitt folk och sina hästar i godt stånd.»
Man var nu framme vid Årsenalsgatan, och främlingen hade
stannat för att söka komma under fund med Frithiof Kjellbergs
basreliefer på Järnkontorets hus, då han plötsligt insveptes i ett tjockt
dammoln. Han uttryckte sin förvåning öfver att man sopade gatan
utan att fukta henne, då man likväl använde så mycket vatten för
att spola staden.
Stockholmaren såg kanske litet förlägen ut. Han hade så gärna
velat att främlingen skulle få den bästa föreställning om hufvudstaden,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
