Nya Stockholm / 8 (1890) Author: Claës Lundin Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. En Stockholmspromenad på 1880-talet

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Mjölkkärra.

»Hvarför inte? Det lär vara stockholmssed om morgnarna, och
man får ta seden dit man kommer.»

»Då gå vi här in i torget. Det heter alltid i torget, då vi tala
om Karl XIII:s, den gamla
Kungsträdgården, som Karl
Johan förvandlade till en
tråkig sandplats med en
dubbelallé på hvardera långsidan,
men som i vår tid åtminstone
officielt återfått sitt
namn och till en del äfven
sin egenskap af trädgård, med,
såsom ni ser, busk- och
trädgrupper, gräsmattor och
blommor. Det är vår finaste
promenadplats, om också inte vår
vackraste. Men så här tidigt på dagen synes ej mycket folk i
alléerna. De som gå med brådskande steg snedt öfver platsen äro inga
lustvandrare. Det är menniskor med tidiga sysselsättningar, mödans
trälar, som ila att ta arbetsoket på sina skuldror. I alléerna ser ni
bara en och annan, som är ute och går
på morgonen för sin hälsas skull.»

»Tänk, något sådant känna vi inte
till på landet ... Men hvad är det där
för en maskin?»

Personvåg.

»Det är den nyaste personvågen. Den
hör också till våra morgonvanor numera.
Man vill gärna se huru vigtig man är och så
ställer man sig på fotsteget och sticker ett
femöresstycke i munnen på lejonhufvudet,
och genast visar sig en siffra som
angifver vigten i kilogram. Men ni får ej väga
mer än 125 kilogram. Vi ha också de
gamla personvågarne med kullor som
förrätta vägningen och lemna ordentlig
vågsedel, men de nya vågarne sköta sig sjelfva.
Det är 1887 års uppfinning.»

»Ja, hvad hittar man inte på här i staden.»

»De där herrarne jag senast hälsade på», återtog stockholmaren,
»komma från Zanders gymnastik, några också från fäktsalen och
friskgymnastiken, men det är i synnerhet sjukgymnastik som anlitas
om morgnarne, mera dock för att förekomma sjukdomar än bota

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>