Nya Stockholm / 39 (1890) Author: Claës Lundin Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Huru man bygger och bor i Stockholm

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

början af adertonhundratalet, då platsen köptes af staten. Nu mera
eges tomten af Fr. Bünsow, grosshandlare i Sundsvall, hvilken låter
uppföra den väldiga byggnaden med hufvudfasad åt Strandvägen.
Denna hufvudfasad är ej mindre än 300 fot lång.

Bünsowska huset, Strandvägen.

Våren 1886 utlystes pristäflan om fasadritningen. Planerna voro
då i hufvudsak redan uppgjorda. Pristagaren vardt G. Clason, som
då ännu var konstakademiens resepensionär och uppehöll sig i
Frankrike, där han särskildt i Touraine studerade lemningarna af den
storslagna och likväl i enskildheter så behagfullt sirliga konstriktning, som
i början af 1500-talet gaf sin prägel åt alt som då bygdes och ännu
fortlefver under namn af François-premier-stilen. Det Bünsowska
husets fasad vittnar om intrycket af denna friska och lifskraftigt glada
konst, som är ett barn af
gotik och renässans samt
af den förre ärft det
storslagna i sinne och
kroppsbyggnad, af den senare det
tjusande behaget. Men
denna fasad bär ock vittne om
konstnärens egen förmåga
att under tillämpningen af
hvad som synts honom
skönast skapa något verkligt
själfständigt. De Bünsowska
och Thaveniuska husen
äro af olika konstriktningar,
men ha den
gemensamma prägel som
visar att de äro tänkta af en
verklig konstnär som mycket
studerat och därigenom utbildat egen stor begåfning.

Det nya huset vid Strandvägen bygges, hvilket arkitekten gjorde
till ett oeftergifligt vilkor, af kalksten och tegel. Konstnären har
därigenom gjort vårt byggnads väsende en stor tjänst, enär tegelbyggnaderna
genom det idliga putsandet och tanklösa imiterandet af stenhus
fört allmänhetens smak på afvägar och själfva förlorat alt högre värde.
Nu tyckes en genomgripande förändring vara på god väg att bryta
fram. Sådana hus som det i fråga varande skola därtill mäktigt
bidraga.

Af kalksten är hela bottenvåningen med de rikt dekorerade
portarne samt alla lister och fönsterinfattningar. Stenen är från Yxhult
i Närike, där man har trehundraårig erfarenhet af hans hållbarhet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>