- Project Runeberg -  Nya Stockholm /
65

(1890) [MARC] Author: Claës Lundin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IV. På Hasselbacken och Operakällaren, i "Grand" och på bolagskrogen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Själfva operakällaren har icke kunnat undgå tidens utjämnande
verkan. Han är nu snarare en vanlig europeisk restaurant än en
säregen stockholmsk förfriskningslokal, hvilket dock icke hindrar, att man
där finner ett stort antal på olika områden bemärkta stockholmare.

När middagsgästerna aflägsna sig vid sjutiden på aftonen, fyllas
icke rummen af de gamle toddy- och punschgubbarne som fordom
infunno sig vid den timmen eller ännu tidigare. De tyckas ha
alldeles försvunnit. »Teaterströmmen» under operaföreställningarnas
mellanakter är ej häller så stark som förr. Då förut tusentals smörgåsar
förtärdes, är det nu endast hundratals. Detta torde vara en ganska
talande statistik, liksom det för operakällarens gäster är betecknande,
att då nästan hvar och en förut drack en half butelj öl, drickes nu
mera blott ett glas, och hälst lätt Pilsener.

Att operakällarens nu varande »mästare», liksom alla hans
företrädare, tycker mest om femaktspjeser, är kanske sant, men därmed följer
icke, att »intresset där uppe», såsom Blanche anmärkte, »stiger med
teaterströmmen där nere», och att någon konstdomare i våra dagar
finner att »illusionen ökas, när man ser föremålen genom glas», ännu
mindre att någon sådan skulle nu för tiden kunna, liksom för några
och tjugu år sedan, säga, att han aldrig ser något teaterstycke förr
än han fått sig »supen med ölglaset». Teaterkritiken i »våningen inunder»
är i vår tid ej så bestämmande, liksom mellanakts-förtäringen ej är så
storartad som förr. Hade Stora teatern en foyer för åskådarne, vore
operakällarekritiken otvifvelaktigt än mindre betydande, men ännu
gäller kanske hvad Blanche yttrade, att får man »ett glas punsch
mellan hvarje akt, så skall det vara en ohjälpligt dålig pjes som icke
tar sig mot slutet.»

Efter teaterföreställningen fylles operakällaren med aftonvardsätande,
och då får man där se åtskilliga skådespelare, aldrig
några skådespelerskor. För öfrigt bestå gästerna af allehanda s. k.
»bättre» folk af mankön. Att en och annan gäst stannar efter
måltiden för att dricka ett glas med någon vän är icke ovanligt, men de
forna dryckeslagen upprepas icke.

Ett särskildt bruk som väl funnits alt sedan operakällarens äldre
tider är förtärandet af »salta biten» hvarje söndagsmiddag. Då är
hela lokalen fyld af herrar i öfverrock och hatt, glänsande söndagshattar,
som i största hast förtära en bit salt oxbringa och dricka ett
glas öl samt därefter skynda sig att på promenaden njuta af sin
söndagsledighet.

Emellertid är hela källarpersonalen ofvan och under jord sysselsatt
äfven långt in på natten, liksom den varit i verksamhet sedan
tidigt på morgonen. Utom öfverkyparen, består denna personal på

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:53:03 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nyasthlm/0079.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free