Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IV. På Hasselbacken och Operakällaren, i "Grand" och på bolagskrogen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sig i jämbredd åt minstone medelst middagsmusik, något som
däremot icke afhöres i Hotel Rydberg. På kungliga födelse- och
namnsdagar gifver Grand Hôtel Stockholms invånare tillfälle att visa sin
tillgifvenhet för kungahuset, ty då anordnar hotelet särskilda middagar
med fast pris, i hvilka alla trogna undersåter kunna mot några få
kronor äta en glad festmåltid och mot några andra kronor fukta
festen med ädel drufsaft. Dylika namnsdagsmiddagar ha ock gifvits
på Hôtel Rydberg, och i dem har mer än en främling mot stort nöje
deltagit, skänkande sin aktning och beundran åt ett så älskvärdt prof
på undersåtlig vördnad. Andra restauranter, t. ex. Pelikan, fira på
det sättet åtminstone Mårtens gås.
Liksom Grand Hôtel har sina två stora matsalar, sitt kafé och
sin undervåning, den nyss nämda »Gropen», så har Hôtel Rydberg
sin stora matsal två trappor, sin ännu någon gång begagnade mindre
matsal en trappa upp, sitt kafé och sin fint utstyrda restaurant på
nedra botten. Det är den sist nämda som nu mera har största
antalet gäster. Man vill ej göra sig besvär med de två trapporna och
finner kanske äfven den stora matsalen där uppe alt för högtidlig.
Det är dock en och annan trogen kund som fortfarande äter sin
middag i den matsalen. Långt upp i rummet vid ett fönster finner
man hvarje dag mellan klockan fem och sex, vinter och sommar, en
äkta stockholmare som där intagit sina middagsmål alt sedan
matsalen öppnades och förut innehade en motsvarande plats i den mindre
salen. Ser man icke »kamrern» på den platsen, står det icke rätt till.
Vi ha hittills talat om Grand Hôtel och Hôtel Rydberg i deras
egenskap af restauranter och kaféer, men deras förnämsta betydelse
ligger dock i att vara stora, tidsenliga hotel för resande. Man
behöfver ej vara alt för gammal för att minnas den tid, då Stockholm
icke hade andra gästhus än de små, otrefliga och ofta odrägliga »rum
för resande» som funnos i synnerhet i den inre staden och mest i
gränderna mellan Vesterlånggatan och Stora Nygatan, några vid sist
nämda gata, andra vid Norra Smedjegatan. Det var först med Hôtel
Rydberg, tillkommet genom grosshandlaren Abraham Rydbergs donation
och öppnadt 1857, som Stockholm fick ett verkligt hotel för
resande, men egentligen var det med år 1859, som detta hotel kunde
fullt uppfylla sin bestämmelse. Det öfvertogs då af Regis Cadier,
hvilken kan anses såsom den verklige skaparen af Stockholms nu så högt
stående hôtelväsen och som under tre årtionden utvecklat det till hvad
det för närvarande är, fullt jämförligt med det bästa i den vägen i
Europas förnämsta städer.
Regis Cadier är född fransman, men var i mycket unga år anstäld såsom
kock i St. Petersburg hos den ryske statsmannen Daschkoff, och då denne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
