- Project Runeberg -  Nya Stockholm /
77

(1890) [MARC] Author: Claës Lundin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IV. På Hasselbacken och Operakällaren, i "Grand" och på bolagskrogen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Nu frambäres matsedeln, en stor svart trätafla som sättes upp
på väggen och som i läslig kritskrift meddelar hvad stället har att
bjuda på till middag. Denne kan intagas när som helst mellan kl.
12 och 6.

Låt oss läsa denne matsedel, nedanför hvilken gästerna nu
skocka sig:

Fläsksoppa, Sviskonsoppa, Risgrynsvälling, således tre olika
soppor efter 12 öre portionen. Fläsksoppan tyckes vinna lifligaste
efterfrågan. Vidare:

Id med pepparrot, Kallops, Griljerad oxbringa, Ugnstekt gris,
Rimmadt svinhufvud, Gödkalfstek, Lamm ... det tager aldrig slut,
tyckes det, med lockande rätter.

Portionen kostar 25 eller 35 öre och är ganska stor samt renligt och
väl lagad. Stoehr lagar visst bättre, det är nog sant, Operakällaren,
Rydbergs, Grand Hôtel också, och sällskapet är på dessa ställen af
ett annat slag, men bolagskrogen är sannerligen icke att förakta. Vi
ha för närvarande 67 sådana krogar i Stockholm. För hundrafemtio
år sedan utgjorde krogarnes antal åtta hundra, och då hade vår
hufvudstad knapt 70,000 invånare.

Den kanske allra vigtigaste skillnaden mellan gamla och nya Stockholm är
att det senare går oupphörligt framåt uti, vi skola måhända ej säga absolut
nykterhet, men åt minstone inskränkande af bränvinsförtäringen. I det memorial
som dåvarande sekreteraren i öfverståthållare-ämbetets kansli, nu mera
polismästaren S. Rubenson 1884 öfverlemnade till la Commission pénitentiaire
internationale
och som finnes infördt i komiténs i Roma och Neuchâtel tryckta
bulletin för augusti nämda år meddelas en intressant historik öfver bränvinsfrågan
i Sverige och synnerligen i Stockholm. Där erinras bland annat, att då man i
medlet af 1700-talet hade här i hufvudstaden en krog på 67 invånare, hade man
på 1880-talet en på 2,726. Under de få år som sedan dess förflutit har siffran
ännu mer förbättrat sig, ty hr Rubenson räknar 70 krogar på 190,800 invånare,
då vi nu ha blott 67 på 220,000.

Länge hade man i Stockholm önskat, att bränvinsminuteringen och
utskänkningen skulle öfverlåtas åt ett bolag som lemnade säkerhet för att försäljningen
icke förskaffade bolagets delegare annan vinst än skälig ränta på deras
i företaget nedlagda penningar. Men saken var i anseende till åtkilliga åt
enskilda upplåtna rättigheter icke så lätt att genomföra. Då, i april 1865,
stadsfullmäktige tillsatte en komité för frågans utredande, funnos, förutom 40
utminuterings- och 103 bortauktionerade utskänkningsrättigheter, 367 andra äldre
rättigheter, af hvilka 135 voro grundade på burskap och hvilkas innehafvare således
voro borgare i staden. Denna komité var första steget till genomförande
af det s. k. »Göteborgssystemet», som egentligen borde heta »Jönköpingssystemet»,
emedan det icke var ursprungligt i Göteborg, men väl i Jönköping.
Men det tålde många år och kostade stora ansträngningar samt äfven betydliga
penningesummor, innan systemet kunde här genomföras.

Sedan den första komitén utredt frågan om de olika rättigheternas natur
och möjligheten att aflösa dem, men år 1875 ännu funnos 146 rättigheter, af

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 21:32:05 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nyasthlm/0091.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free