Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IV. På Hasselbacken och Operakällaren, i "Grand" och på bolagskrogen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
därför hällre till bolagskrogen, hvilken dess utom bjuder på en långt
mer omväxlande matsedel. En annan orsak ligger i omöjligheten att
få äta på kredit, hvilket bolagskrogarne ej häller medgifva, men som
går ganska lätt för sig på de enskilda matställen hvilka, fastän de icke
ega rätt att tillhandahålla bränvin, draga dem till sig som äro i saknad
af pengar. Dessa enskilda matställen göra vanligtvis förluster på sitt
kreditsystem och gå ofta under, men nya uppstå ständigt i de förras
ställe.
Det är icke första gången som Stockholm gjort försök med ångkök.
De ha aldrig visat sig lifskraftiga. Vid Humlegårdsgatan uppstod
i medlet af åttiotalet ett sådant »kök», ett ganska godt värdshus, hvilket
i synnerhet under landtbruksmötet 1886 var öfverfyldt af middagsgäster.
Lokalen var i en källarvåning under gatan, men ganska stor
och ljus, inrättad i närmaste öfverensstämmelse med Bouillons-Duval
i Paris. Priset på köttportioner var 40 öre. Det tyckes såsom skulle
så oklanderliga restauranter, där icke bränvin, men väl vin och öl
utskänkas, kunna motsvara anspråken hos en stor del af medelklassen,
och likväl äro de aldrig långlifvade. Ångköket vid Humlegårdsgatan
förde under 1887 en tynande tillvaro och upphörde slutligen,
hvarefter »Unionen», en annan billighetsrestaurant, intog dess plats.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
