- Project Runeberg -  Nya Stockholm /
111

(1890) [MARC] Author: Claës Lundin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VI. I Spårvagnar och ångslupar, med hyrkuskar, åkare, hissar och stadsbud

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Djurgården 4,95, till Ulriksdal 5,50, till Drottningholm 7,50 och hälften för
återresan. Hyrkuskverkens egare klaga öfver den föråldrade taxan, hvilken, enligt
deras utsago, nu mera är alt för låg.

*     *
*



»Ingen må å gata, torg eller annan allmän plats tillhandahålla
häst och fordon för mottagande af uppdrag att mot betalning betjäna
allmänheten med körslor... med mindre han af
öfverståthållare-ämbetet undfått tillstånd till utöfvande af åkareyrket.» Så lyder en del
af första paragrafen i åkarereglementet af den 10 maj 1875, och den
paragrafen är tillräcklig att afhålla från intrång i åkarelaget.

Stockholms åkare utgöra ett gammalt skrå, för hvilket lagstiftades redan i
början af 1500-talet och som åt minstone i början af 1600-talet hade egen
ordning och taxa, dock icke för persontrafik, utan
endast för godsbefordran. Den förra egde rum
med egna åkdon, och den som ej hade råd att
hålla ett sådant, fick gå till fots. I senare
hälften af 1600-talet tyckas dock offentliga
åkarevagnar ha funnits, men först i därpå
följande århundrade finnas taxor för
personbefordran i släde samt under Gustaf den tredjes tid
bestämmelser om »chaise», hvilket åkdon långt
in i vårt århundrade var åkarnes vanliga
personfordon, till dess det utbyttes mot giggen
och senare droskan.

Droskkusk
Droskkusk


Den som minnes Stockholms
droskor ännu för tjugu år sedan och
jämför dem med våra dagars fordon, hästar
och kuskar, skall finna, hvilket
storartadt framsteg vi gjort äfven på detta
område. Förr var åkdonet dåligt i alla
afseenden, hästarne voro eländiga krakar, kuskarne trasiga fyllbultar,
som bemötte allmänheten med otidigheter. Och likväl stodo de då
som nu under polisens uppsigt. En droskkusk var rättslös, kan man
säga, mot polisen, hvilken behandlade honom på det godtyckligaste.
Men det hjälpte icke. Troligtvis försämrade det tillståndet. Det var
endast med motvilja man anlitade åkarne.

Går man nu till en åkarestation i Stockholm, får man se snygga,
stundom nästan fina åkdon, i hvilka man åker bekvämt, goda och väl
skötta hästar samt kuskar i snygg drägt, nyktra, ordentliga och höfliga.
Droskkuskar ha just aldrig godt rykte i Europas stora städer.
Paris-fiakrarnes körsvenner äro ofta oförskämda och pocka alltid på
drickspengar, fastän de i fräckt uppförande ej kunna jämföras med dem
som köra Napolis carrozelle. Af mindre obehagligt uppförande äro
Wiens och i synnerhet Berlins droskkuskar, ehuru de visst icke äro

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:53:03 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nyasthlm/0125.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free