Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VI. I Spårvagnar och ångslupar, med hyrkuskar, åkare, hissar och stadsbud
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
olik sina yrkesbröder i utlandets stora städer. Han är olik dem äfven
i det afseendet, att han vanligtvis ganska höfligt tackar för den extra
slanten, som väl sällan öfverskrider tjugufem öre, men ofta
inskränker sig till tio. Stundom är kusken höfligare än den som anlitar
honom. Om droskkuskarne ännu äro bekajade med en och annan
ovana, finnas ovanor nog också hos den åkande allmänheten. En
sådan är att öfvermodigt behandla en droskkusk, tala snäsigt till
honom och kalla honom du — en i sanning ful ovana.
Hvad är det för folk som egna sig åt droskkörsel? Vanligtvis
inga infödda stockholmare, utan drängar från landet, hvilka, efter att
någon tid ha innehaft enskild tjänst eller gått på utarbete, få lust att
svänga sig upp på kuskbocken. I andra stora städer, t. ex. i Paris,
händer det, att åtskilliga fördettingar taga tjänst såsom droskkuskar,
men de äro också de sämsta. Bland den stadens offentliga
körsvenner har man träffat f. d. studenter, skollärare, grosshandlare,
konstnärer och prester. Sådant händer icke hos oss. Här är det i de
allra flesta fall bondnaturen som tagit åkeriet om hand. Men innan
man anmäler sig att frakta stockholmare, måste man hitta vägen i
Stockholm, och därpå skall man ha polisens intyg, hvarför man
måste underkasta sig pröfning i poliskammaren. I åkarereglementet af
den 10 maj 1875 heter det:
Åkare anmäle hos öfverståthållare-ämbetet den person, hvilken han önskar
få till droskkusk antagen. Såsom droskkusk erkännes endast den, som är
välfräjdad, gjort sig känd för nykterhet och ordentlighet, fylt 18 år, eger
erforderlig förmåga att köra och har nödig lokalkännedom samt i öfrigt efter
vederbörande åldermans, hörande pröfvas för befattningen lämplig.
Har en person antagits till droskkusk, erhåller droskegaren för
hans räkning en tjänstgöringsbok och ett droskkusktecken, som kusken
skall bära i mössan. Skulle kusken göra sig förfallen till förseelse
mot reglementet eller vara oordentlig och olämplig för befattningen,
kan poliskammaren skilja honom från tjänsten.
Droskkuskens befattning är i så fall mindre ansträngande än
hyrkuskens, som han icke behöfver sitta på kuskbocken timtals nattetid
och vänta på sina kunder balgästerna eller spelpartiernas trägna
deltagare, men för öfrigt är hans tjänst visst icke mindre hård. Kl. 7
hvarje sommarmorgon och kl. 9, i vissa fall kl. 8; hvarje morgon i
oktober—mars skall han med åkdon inställa sig på stationen och där
stanna till kl. 10, ofta senare, på aftonen. Han skall, heter det i
polisreglementet, »uppehålla sig på kuskbocken eller invid åkdonet»,
endast med undantag af den korta stund han behöfver för att i
närheten intaga sin måltid.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
