- Project Runeberg -  Nya Stockholm /
158

(1890) [MARC] Author: Claës Lundin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VIII. Högtider och fester

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

i gamla Stockholm skulle ha ansetts hädiskt. Andra förlustelseställen,
t. ex. »Mosebacke etablissement», äfven kalladt Folies Bergère, Berns
salonger och Blanchs kafé bjuda på aftonföreställningar, i synnerhet
musikaliska och bacchantiska, och öfver alt i staden höras
tingeli-ting och tingeli-tang. Den protestantiska kyrkan blandar sig naturligtvis
icke i dessa förlustelser, och den katolska i Stockholm har öfvergifvit
att bjuda på det fromma nöjet af »Krubban i Bethlehem», som för
några årtionden sedan tillhörde julens förströelser för »barn och tjänstfolk».

Den familjelösa eller från familjen för tillfället frigjorda
befolkningen fyller förlustelseställena och kaféerna, och om egentliga
saturnalia icke förekomma i Stockholm, så är julveckan dock anslagen
till nöjets dyrkan och ett tämligen uppsluppet lefnadssätt. Man söker
så gladt som möjligt göra sig kvitt det gamla året, På nyårsaftonen
äter man åter gröt i familjerna och stannar ofta uppe till efter
midnatt för att önska hvarandra godt nytt år.

Det nya börjar icke, som i gamla Stockholm, med denna mängd af
personliga uppvaktningar och välönskningar, som voro oundgängliga
bland alt »bättre» folk, men nyårskortens antal har däremot tillväxt i
betydlig grad. Huru många gånger har man ej hört talas om, att dessa kort
skulle afskaffas! Men hotelsen har aldrig satts i verket. Skilnaden är
endast, att då man förr skickade tjugu med egna betjänter eller läjde
vaktmästare i hvita bomullsvantar, skickar man nu hundra med
posten. Nyårsdagen, en hvilodag för de flesta stockholmare, är årets
tyngste arbetsdag för brefbärarne. År 1888 kom Stadsposten till
postverkets hjelp och befordrade väl sina tjugu- eller trettiotusen
kort, men postverkets brefbärare pustade ander bördan af öfver två
hundratusen, som utdelades i stadens alla delar och upp för stadens
alla trappor, hitkomna från landets alla orter och äfven från utrikes
platser, men de allra flesta infödda stockholmskort.

Målade, d. v. s. i färgtryck prunkande, kort försöka att vinna
spridning äfven på nyårsdagen, men lyckas dock föga. Sådana ha
sin mesta afsättning på namns- och födelsedagar, i synnerhet bland
de mindre bildade klasserna. De gamla hvita korten med namnet i
sten- eller koppargravyr, nu mera mest i boktryck, äro på nyårsdagen
de öfvervägande, stundom blandade med gula eller gråa skiftningar,
då och då gifvande vika för oskurna, smutsbruna papperslappar, hvilka
för några år sedan förklarades vara »stiliga», men dock aldrig tagit
rigtig fart. Personliga besök äro på nyårsdagen ej synnerligt talrika,
men afläggas inom »societeten», mest af damerna, under den
påföljande veckan och väl ännu längre.

Liksom nyårsafton, utmärkes äfven trettondagsafton ännu i de
flesta stockholmsfamiljer såsom en särskild högtidskväll, på hvilken

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:53:03 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nyasthlm/0172.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free