- Project Runeberg -  Nya Stockholm /
159

(1890) [MARC] Author: Claës Lundin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VIII. Högtider och fester

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

risgrynsgröt måste förtäras, men plägseden iakttages dock icke öfver
alt, och tjugondagsaftonen är väl knapt i något enda stockholmshus
nu mera en högtid, hvaremot tjugondagen själf gärna firas med
någon danstillställning. Balerna äro för öfrigt i full gång strax på
nyåret, men tilltaga i antal ju längre det lider i januari, företrädda af
den stora kungl, balen och balerna i »Innocensen» och »Amaranten».

Trettondagsgossarne eller de »tre vise männen» ha icke varit
synlige på senare år, åtminstone icke offentligt, och de slagsmål, i
hvilka desse vise män ofta krossade den i form af en papperslykta
framstälda »stjärnan i österlandet» höra således nu mera icke till
Stockholms julnöjen.

***

Fettisdagen är en i nya Stockholm nästan alldeles afglömd
högtid. På salutorgen samt kanske i aflägsna »magasin», d. v. s.
bröd- och mjölkbodar, säljes ett och annat fastlagsris, utstyrdt med färgade
fjädrar, men det hör dock nu till undantagen att risen användas, och
de skämtsamma upptågen på gatorna, som stundom urartade till
slagsmål mellan gatpojkarne, synas nu mera icke till. Fastlagsnöjena för
öfrigt höras ej häller af. Men semlan med mandelmassa och mjölk
utgör ännu en stående rätt hvarje tisdag intill påsk.
Passionspredikningarna i stadens kyrkor onsdagar och fredagar äro förbytta till
aftongudstjänster. Det yttre lifvet och de mångfaldiga nöjena ha sin
vanliga nutids gång, under det att den enskilda andakten är kanske
lika varm och nitisk som fordom.

Så kommer påskveckan. Något synnerligt olik årets öfriga veckor
är denna »stilla vecka» väl icke, men gammal plägsed är ännu
iakttagen hos många familjer, att man just skall gå till nattvarden,
och kyrkorna äro i allmänhet talrikt besökta. Under veckans fyra
senaste dagar hållas de kungliga teatrarne stängda, men enskilda
skådebanor äro nu mera öppna hela veckan, till och med på
långfredagen. Den dagen är ännu stor andlig konsert i
Ladugårdslandskyrkan, då Haydns oratorium »Skapelsen» alltid uppföres för fullt
tempel. På skärtorsdagen hålles generalrepetition, hvilken är fullständig
konsert och besökt af lika mycket folk. Påskdagen öppnas de kungl,
teatrarne åter, och då börjar vanligtvis också den långa rad af
musiknöjen, som sedan räcker till långt fram på våren.

Påsken har naturligtvis icke samma festliga prägel som julen,
men är dock en af många efterlängtad högtid, som gör ett behagligt
afbrott i hvardagslifvet och bereder ett par dagars frihet åt dem som
bära mödans ok vecka in och vecka ut. I kyrkligt afseende torde

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:53:03 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nyasthlm/0173.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free