- Project Runeberg -  Nya Stockholm /
164

(1890) [MARC] Author: Claës Lundin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VIII. Högtider och fester

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Under åttiotalet har festen varit kanske lifligare än någonsin förr.
På Hasselbacken ha väl tre hundra bricollister infunnit sig, och
bland dem ett femtiotal goda sångare. De visa sig en timme eller
så på öfra verandan, och nedanför packa sig öfriga stockholmare,
angelägna att få höra Par Bricolls utmärkta kör, men någon sång
afhöres ännu icke. Klockan skrider till sju. Ordensbröderne lemna
öfra våningen, hälsa med en vänlig nick bellmanseken och den
nyströmska bellmansfiguren samt sätta sig i gång för att tåga till
bellmansbysten i en annan del af Djurgården.

Dagen till ära synes en afdelning polismän till häst, prydliga
karlar och goda ryttare. Så komma ordenssångarne och hela skaran
af bricollister, omgifne och efterföljde af en god del af det öfriga
stockholmsfolket. Största antalet har dock samlat sig i närheten af
bysten, i en af Djurgårdens skönaste näjder. Minst tio tusen stå där
sammanträngda under ekarnes löfhvalf, och andra ha lägrat sig på
de omgifvande sluttningarne, många med sina matkorgar och flaskor.
På Bellmansro, det väl kända kafét, är hvar enda plats upptagen i
trädgården, på verandan och ända upp på taket, och alla dessa
människor ha icke kommit till samman utan att förtära något. Punsch och
bilinervatten flöda öfver alt. Alla äro glada, skämta och smutta ur
sina glas, men inga oordningar förefalla. De många poliskonstaplarne,
kommissarierne och polisintendenten ha ingenting annat att göra än
att bevittna ett gladt och oförargligt folklif.

Bellmansbysten är prydd med en storartad kraus. Rundt
omkring fotställningen linda sig eklöfsslingor. Bak om bysten är
uppförd en läktare, hvars bröstvärn är smyckadt med gyllene lyror,
löfslingor och kransar. På den läktaren har ett garnisonsregementes
musikkår sin plats och låter höra det ena bellmansstycket efter det
andra. De kända och älskade bellmansmelodierna göra stämningen
bland folkskarorna ännu lifligare. Nya skaror framvälla oupphörligt
från ångslupsstationerna vid Alkärret och Allmänna gränd, från
spårvagnarne samt i droskor och hyrvagnar och till fots från Strandvägen
och Djurgårdsbron. Slätten är fyld med människor, backstigarne
vimla af glada bellmansvänner.

Men nu är ordensprocessionen framme vid bysten, och på den
inhägnade upphöjningen synes direktör L. Ohlson höja sin taktpinne.
Bricollisternas kör frambär i välkända toner sin hyllning åt skaldens
minne ... »Hör, I Orfei drängar» ... »Upp Amaryllis» ... »Blåsen nu
alla» ... »Hvem är som ej vår broder mins?» klinga med den
underbara blandning af friskt lefnadsmod och vemodig känslofullhet, som
utmärker bellmanssången och stämmer det uppmärksamt lyssnande,
tätt sammanpackade folket till poetisk andakt. Det är den nordiska

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:53:03 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nyasthlm/0178.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free