Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VIII. Högtider och fester
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
högt upp på södra bärgen. Se, detta var stockholmskt! Hvar har
man något motstycke?
Vi äro benägna för fester, det har redan antydts och det veta
vi alla. Vi förstå också att ställa till sådana. Men en fest så
lysande som Vegafesten ha vi väl knapt någonsin förut haft. En
sådan belysning kring Stockholms ström har förr icke skådats. Aldrig
förr har kungl, slottet erbjudit en så glänsande anblick. Till hela sin
omkrets upplyst af marechaller och gaslågor, bar det åt Logårdssidan,
den som synes bäst från saltsjön, öfverst en strålande
polstjärna, och genom Logården, med dess af gaslågor skimrande
vattenkonst, bredde sig ljusfloden alt starkare ned mot strömmen. I denna
återspeglades i mångdubbelt antal de otaliga ljusen från den brygga,
som man slagit mellan Logårdstrappan och slottet samt på hvilken
Nordenskiöld först åter beträdde hemstadens grund. Verkan af denna
ljusbyggnad var storartad. Främlingar försäkra, att de knapt
någonsin i jordens största samhällen sett något jämförligt med vårt slotts
belysning och med triumfbågen vid landstigningstrappan med de åtta
höga obeliskerna med namnen på de i Vegafärden deltagande,
skimrande i skenet af oräkneliga ljus och slingor af lampor.
Till allmän saknad kunde det mästerverk i pyroteknik, som var
uppstäldt vid Södra Blasiiholmshamnen, en storartad dekoration af
några och femtio fots höjd och upplyst af omkring 8,000 ljus, genom
ett tillfälligt missöde icke afbrännas. Däremot fröjdade folket sig i hög
grad åt det elektriska ljuset från telegrafverkets hus och åt den
präktiga dekorationen som å taket af Bolinderska palatset framstälde ryktets
genius, lagerkrönande Nordenskiölds bild.
Öfver alt funnos smakfulla prydnader, lämpliga för
feständamålet och beundrade af folket, som sedan under en stor del af natten
drog genom gatorna och fröjdade sig åt den ära nordostpassagens
upptäckare beredt fosterlandet. Det var onekligen en hög stämning
den aftonen bland stockholmarne och alla tycktes fullt fatta, hvad
festen i själfva verket betydde. Vid sådana tillfällen kan man äfven
på gatan lära till dess fördel känna stockholmsfolket. Ty värr är det
dock icke alltid så värdigt i sin glädje, som det var den 24 april 1880.
Efter det yttre högtidliga mottagandet, då hela folket var med, firades
Nordenskiöld sedermera dag ut och dag in i flera veckor med festätande
och festdrickande, af stora offentliga sällskap och små enskilda, alltid
på äkta stockholmsmanér, enligt hvilket man ej kan vara tillsammans
utan att förtära något och i öfverensstämmelse hvarmed en stor man
alltid skall hedras med små kottletter och bordeaux, hjärpe och
champagne, kaffe, munk och bålar.
***
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
