Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - X. I kyrkan och bönesalen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
nedslogs af en stark västlig vind spetsen af tornet tillika med tuppen och korset.
De senare uppsattes åter den 27 juli 1722, då Mårten Gräs, gesäll hos
kopparslagar-åldermannen Seltke, klättrade upp med tuppen, fäste honom på hans plats,
aflossade ett par pistolskott under den på kyrkogården samlade folkmassans
fröjderop och »kom ändtligen helskinnad neder», men ett par veckor därefter
föll han från tornet, där han hade något arbete, och slog i hjäl sig. Året därpå slog
åskan ned i tornet, där det brann i ett par timmar, men sedan släcktes utan
»vidare våda för kyrkan».
Den stora branden, som den 8 juni 1751 lade en stor del af Norrmalm i
aska, förderfvade ock mycket af Klara kyrka. Det höga, spetsiga tornet fattade
eld och föll ned, koppartaket smälte, altare, predikstol, minnesvårdar, »till och
med de dödas ben i grafvarne
förtärdes af lågorna.» Men redan
ett par veckor efter denna
förskräckliga eldsvåda började man
åter sätta kyrkan i stånd, och
arbetet fortgick i nära två år, så
att hon påskdagen 1753 kunde åter
öppnas för gudstjänst. Då försågs
tornet med ofvan nämde huf,
hvilken ända till vår tid intagit en så
olyckligt bemärkt plats bland
Stockholms byggnadsverk.
 |
| Klara kyrka. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
