- Project Runeberg -  Nya Stockholm /
193

(1890) [MARC] Author: Claës Lundin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - X. I kyrkan och bönesalen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Företaget utfördes med lika mycken raskhet, som insigt och omsorg. I
slutet af juli 1885 afslutades murningsarbetet å själfva tornet, som är klädt med
rödt, eldfast tegel, siradt med listverk af finhuggen granit.

Den höga spiran restes på ett par månader under det murningsarbetet på
tornet ännu fortgick, och samtidigt uppsattes äfven de fyra hörntornen,
hvartdera omkring 55 fot högt. Den gamla, omförgylda och något förändrade
tuppen intog den 30 juli 1885 sin upphöjda plats, 350 fot öfver marken, af hvilka
171 komma på muren och 179 på tornspiran. Klara torn är det högsta i Sverige
näst efter Linköpings domkyrkas, som håller 354 fot.

Herr A. Lindström, som besörjde kopparslagarearbetet, öfvervakade själf
"uppsättningen och klättrade upp i höjden, oaktadt han ingalunda är ung —
han var med såsom taktäckare på Riddarholmskyrkan redan år 1841 — samt
ej eger mer än en hand.

Klaratornet var fullständigt färdigt till sommaren 1886, då tornuret,
förfärdigadt hos G. W. Linderoth, uppsattes, och urtaflorna infattades i de å J. &
C. G. Bolinders mekaniska verkstad gjutna ramstyckena.

De af kyrkorådet utsedde komiterade till byggnadens öfvervakande voro
protokollssekreteraren V. Tempelman, byggmästaren E. Thavenius,
grosshandlaren G. R. Sundström och snickaremästaren K. Edberg.

Och nu återstår endast att ändra själfva kyrkan i öfverensstämmelse
med tornet!

*     *
*



Under det Tyska och Klara kyrkor försetts med nya, ståtliga torn
till prydnad för nya Stockholm, har en annan församling, Jakobs och
Johannis, kostat på sig en helt och hållet ny kyrka. Den gamla var
onekligen alt för litet tidsenlig. Den lilla träbyggnaden med mera
breda än höga, med utanluckor försedda fönster, med från det branta
taket utspringande vindskupor och all torftighet för öfrigt var den
helgedom, i hvilken en af hufvudstadens församlingar i mer än 200
år förrättat sin gudstjänst, men som i vår tid måste utdömas. Bland
folket berättades, att kyrkan från början varit en bondgård, hvilket
nog kunde bära syn för sägen, men likväl icke var sant. Byggnaden
hade verkligen uppförts till gudstjänsthus, om ock i början
förnämligast till »mera beqvämlighet vid likfärder», men från slutet af
1600-talet tillökad och »förbättrad» i ungefär det skick den sedermera
fortfarit såsom annexkyrka till St. Jakob.

På hösten 1881 inbjöd Jakobs och Johannis församlings kyrkoråd hugade
arkitekter att deltaga i täflan om ritningsförslag till en af församlingen påtänkt
ny kyrka som skulle uppföras på Johannis kyrkogård. Vid täflingstidens utgång,
den 31 december 1881, hade sex förslag inkommit. Den nämd som tog dessa
förslag i betraktande och i mars 1882 gaf sitt utlåtande, bestod af då varande
intendenten, nu mera öfverintendenten H. Zettervall, slottsintendenten, prof. E.
Jacobson, byggmästaren E. Thavenius, kyrkoherden E. Bergman och hofapotekaren
W. Sebardt, de två sist nämde i egenskap af kyrkorådsmedlemmar. Första

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:53:03 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nyasthlm/0207.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free