Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XI. Hos stadsfullmäktige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
En hade aflidit den 9 i samma månad. Det var garfvaren P. H.
Hesselgren.
Om stadsfullmäktige icke vid första sammanträdet voro fulltaliga,
så ha de ej häller någonsin senare under de tjugufem åren af sin
tillvaro kommit mangrant till samman. Ge vi akt på namnuppropet,
som vid hvarje sammankomst förrättas af sekreteraren, finna vi att
antalet långt ifrån är fullt. Förfallen äro mångahanda, men tyckas ej
mycket oroa de närvarande. Är någon, utan anmäldt och af
stadsfullmäktige godkändt förfall, frånvarande, bötar han 2 kr. till
stadskassan.
Antalet är så rundligt tilltaget, att en och annan stadsfullmäktig
nog kan vara frånvarande, utan att det inverkar synnerligt på
öfverläggningarna och besluten. Detta antal är större än i någon annan
europeisk hufvudstad, till och med än i Paris, som dock har tio gånger
så många invånare som Stockholm. Månne detta skulle vara ett bevis på,
att Stockholm är rikare än andra samhällen på stora
kommunal-administrativa förmågor som måste användas. Man har också ett vidsträckt
fält, när man skall välja stadsfullmäktige. Men det märkliga är, att
på det stora fältet håller man sig inom en tämligen inskränkt
omkrets. Hvarje år har jämmerligt klagats öfver våra »hundra tyranner»
och hvarje år har man valt om nästan alla som varit i tur att afgå.
Man har yttrat det skarpaste missnöje, då det bland annat varit
fråga om »Hammers hörn» eller »Lambyska verket» eller någon
annan ful fläck på nya Stockholm. Man har gått ännu längre och
anklagat vårt kommunalråd för egennytta och begär att sko sig på
stadens bekostnad samt tillåtit sig åtskilliga andra fria fantasier som
borde ha gjort omväljandet af de i mars hvarje år afgående femtio
fullmäktige alldeles omöjligt. Så har valet skett, och de femtio äro
åter municipalråd! Antingen ha de klagande tyckt sig icke kunna
hitta på några bättre eller också ha de icke infunnit sig vid
valurnorna. Något kan väl förklaras därmed, att en god del af de
klagande icke har synnerligt många röster, hvilka här liksom i andra
stadskommuner beräknas efter bevillningskronan, men påpasslighet
och begagnande af de röster som finnas kunde dock otvifvelaktigt
uträtta mera än nu varit händelsen.
Under senare år har detta förhållande något ändrats. Deltagandet
har vid några tillfällen till och med närmat sig det intresse som
visas vid riksdagsvalen och stått i bjärt motsats mot den förra
liknöjdheten. På våren 1888 skulle en för åtskilliga valmän misshaglig
stadsfullmäktig aflägsnas. Då utvecklades stor verksamhet. »Bort med
S. .!» stod det i stora bokstäfver på magen af de karlar som utanför
vallokalerna tjänstgjorde såsom varningstaflor. »Sparsamhet»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
