- Project Runeberg -  Nya Stockholm /
258

(1890) [MARC] Author: Claës Lundin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XII. På båda sidor om ridån

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Tyst, förste hofkapellmästaren Nordqvist knackar i pulpeten, eller
kanske det är hofkapellmästaren Henneberg, som anför i afton. Den
af omkring sextio musici sammansatta orkestern börjar uvertyren.

*     *
*



Men en annan gång begifva vi oss till Stora teatern icke på en
afton, utan midt på förmiddagen.

Vi ha på ett eller annat sätt, för oss profane är det ej så lätt,
kommit in i salongen under en repetition. Det är solsken på Gustaf
Adolfs torg, men mörker i teatersalongen samt onekligen litet spökaktigt
med de öfver första radens loger och parkettstolarna utbredda grå
skynkena, här och där fantastiskt undanvikna.

När vi hinna vänja våra ögon vid mörkret, upptäcka vi en liflig
herre i rökmössa, hvilken än sitter på parkett, än klifver öfver några
stolrader och försvinner "genom en sidodörr,
ögonblicket derefter visar sig på scenen, får tag i en
sångare och försöker flytta på honom, har ett
enskildt meddelande med en annan, vill gifva en
tredje några små extra anvisningar, rusar in i
körmassan, kommer igen och uppmanar ballettens
damer att taga steget fullt ut. Det händer till och med
att han, vid det sällsynta tillfälle då någon af
operapersonalen skall stiga till häst på scenen, med ett
enda skutt kastar sig upp i sadeln och ger
undervisning i den högre ridkonsten. Inom en
handvändning se vi honom åter sitta på parkett och tuta i en vid
golfvet fastgjord messingsropare.

C. Nordqvist.
C. Nordqvist.


Det är hr Christiernsson, teaterförfattaren, förste regissören, själf
skådespelare som nu icke har tid att spela, endast inöfva och
öfvervaka, ständigt på sin post, men denna är än i kulissen, än på parkett,
än bak om fonden, än högt på vinden, än djupt ned i källaren.

Roparens rör går under parkett in på scenen, på det regissören
icke skall nödgas att i hvar minut lemna sin ledande plats, utan helt
lugnt genom röret meddela sig med den person i kulissen hvars
biträde behöfs. Efter slutad repetition lösskrufvas och borttages roparen.
En och annan af våra sångarevänner kommer och hälsar på oss
i parkett, men så skall han upp igen på scenen och arbeta.

Man arbetar och sjunger, tager om igen, och kapellmästaren är
lika outtröttlig som regissören, och orkesterns medlemmar äro lika
ansträngda som scenens, alt detta för att en annan dag kunna roa
publiken, som icke alltid låter roa sig.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:53:03 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nyasthlm/0272.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free