Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XII. På båda sidor om ridån
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
det området, ehuru de nog kunna användas där någon gång,
hvaremot de båda, fastän det är tio års skilnad i deras ålder, höra till
de yngre karaktärsrollerna, i hvilka hr Törnquist visar äfven förmåga af
god komik. Fullt hemma på komiska området är hr Personne, en bland
de gladaste af våra skådespelare och därför en af de mest omtyckte
samt onekligen en af pelarne och den som; har mer än en sträng
på sin båge. Hr O. Bæckström tycks däremot icke vara
mångsträngad, men den begåfvade konstnären har likväl under de tre
år han varit anstäld vid den kungl, scenen skapat flere betydande
karaktärsroller och med sin stora komiska förmåga förvärfvat ett
sannolikt stadigvarande gunstlingsskap hos allmänheten. Det komiska
området saknar ty värr en sådan konstnär som Knut Almlöf hvilken
svårligen kan ersättas, men är för öfrigt rätt väl försedt, ty där
finnes äfven hr Hamrin, som i många roller vunnit en tacksam
publik, och någon gång sväfvar hr Grip fram och gör en lustig
vändning.
Om det skulle finnas någon större teater, som har förutsättningar
för att taga sig ut på egen hand, är det väl Stockholms Dramatiska.
Det är den teaterns samtliga medlemmar som, då staten undandragit
honom sin hjelp, förenat sig för att rädda skådebanan från
undergång eller åt minstone hålla henne uppe till dess riksdagen lärt sig
inse, att konsten ingalunda är något öfverflödigt bihang till samhället,
ännu mindre någon skadlig utväxt. Till dess att en kommande
riksdag godtgör hvad 1888 års parlament förbrutit, känner teatervännen sig
glad öfver att Dramatiska teatern, fortfarande kallad »kunglig» fastän
uthyrd, öfvertagits af dem som förut där gagnat konsten. Och då
Stora teatern kommer att ledas af en därtill sannolikt högst lämplig
person, hofkapellmästaren Nordqvist, är all anledning antaga, att nya
Stockholm under den närmaste framtiden kommer att sakna hvarken
talscen eller opera, värdiga en hufvudstad, men man skall ej häller
glömma den afgående direktionens ärliga sträfvanden, och när
opartiskheten tager ut sin rätt, måste man otvifvelaktigt erkänna det
goda denna under de mest ogynsamma förhållanden arbetande
direktion uträttat.
Åttatiotalets Stockholm får ej se det nya teaterhuset, men äfven
dess byggande varder en gång verklighet. Ritningar och förslag,
prisbelönade och icke, saknas ej, men främst bland dem torde ännu vara
hvad professor Isæus före alla andra framlagt. Under tiden må vi
vara nöjda att ha en så god och i akustiskt afseende förträfflig salong
som Stora teaterns — gammal, men tjänstbar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
