Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XII. På båda sidor om ridån
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Det ser ut som skulle Stockholm icke kunna få tillräckligt
stort antal teatrar. Ehuru ingen af de gamla på senare år gjort
just mycken lycka, minst i ekonomiskt afseende, uppstå dock
ständigt nya. Man kunde tro, att stockholmarne vore ett mycket rikt
slägte som ville offra alla sina pengar på teatrar, musikkaféer,
variété-föreställningar och hästoperor; men nog har det visat sig, att
det icke åt minstone är teatrarna som taga brorslotten af dessa
pengar.
Då Nya teatern fortgått några år, yttrade mer är en
skådespelsälskare, att den teatern utgjorde ett bevis på, att en stor skådebana
mycket väl kan bära sig utan anslag. Det yttrandet vittnade icke om
god sakkännedom. Händelserna ha sedan tillräckligt bekräftat hvad
man borde ha vetat förut, att en stor teater icke kan upprätthållas
utan tillräckligt understöd. Icke ens Edvard Stjernström skulle kanske
nu gå i land därmed, och det torde vara tvifvelaktigt, huru vida ens
hans »Mindre teater», en ingalunda stor konstanstalt, kunnat
fortfarande bära sig, då kungl. teatern år 1863 befriade honom från alla
bekymmer i det afseendet, mycket mindre Nya teatern, i fall
Stjernström också fått vara dess ledare mer än ett par år. Stora voro
förhoppningarna på denna teaters framtid, då han började sin
verksamhet, många gånger ha de svikits, åter lefvat upp, men å nyo
slocknat.
Hösten 1873 lades grunden till detta teaterhus, som uppfördes enligt E.
Jacobssons ritning och invigdes den 19 Januari 1875. Kostnaden har uppgifvits
till 600,000 kr. Den stora och ganska behagliga salongen skulle rymma bort åt
1,500 platser, något som dock aldrig uppnåddes, och platsernas antal inskränktes
sedermera ytterligare genom myndigheternas påbud, så att antalet f. n. är 1,150
med tre logerader och stor parkett med parkettloger. Salongen är äfven nu den
rymligaste i Stockholm, då Stora teatern nu mera innehåller platser för endast
940 och Dramatiska för 640 personer. Nya teatern har rymliga korridorer,
mycket ändamålsenligare än hufvudstadens öfriga teatrars, men en föga
ändamålsenlig scen, och man klagar äfven att salongen i akustiskt hänseende ej
är riktigt tillfredsställande. Märkligt är dock, att somliga skådespelare alltid
höras, andra icke. Då Nya teatern började sin verksamhet med »Ett
köpmanshus», var Stjernström ännu, oaktadt sina femtiåtta är, en käck konstnär, en
ihärdig och oförskräckt personlighet, som med kraft och insigt styrde en sådan
skådebana. Två år därefter dog han. Hans enka, Louise Granberg, känd
författarinna, ville fortsätta hvad han börjat. Svårigheterna voro dock henne
öfvermäktiga, och hon hyrde ut teatern till Victor Holmquist och Ludvig
Josephson, hvilka den 1 Augusti 1879 började sin verksamhet där. År 1880 inköpte
de teatern genom åtskilliga intresserade personers biträde för 500,000 kr. Hr
Holmquist skötte ekonomien och hr Josephson var den konstnärliga ledaren,
men den förre uppträdde äfven på scenen.
Stor verksamhet har Nya teatern utvecklat. Med aldrig tröttad
uppmärksamhet följer Ludvig Josephsson med de sceniska företeelserna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
